Fonder

Även om det finns olika sorters fonder så är de normalt sett uppbyggda på samma sätt. Själva fondportföljen förvaras hos ett förvaringsinstitut medan fondbolaget sköter om fondens investeringar.

Det här gör fondbolaget 

Fondbolaget förvaltar fonden. Det innebär att de analyserar marknaderna som ingår i fondens placeringsinriktning. De köper eller säljer värdepapper för att skapa bästa möjliga avkastning eller för att följa ett index så nära som möjligt. Fondbolaget ska löpande informera fondandelsägarna om hur fonden utvecklas. Fondbolaget ska också informera fondandelsägarna vilka kostnader som de fått betala. Dessutom ska fondbolaget lämna information till Skatteverket så att fondandelsägarna ska beskattas korrekt.

Det här gör förvaringsinstitutet

För varje fond ska det finnas ett förvaringsinstitut. Institutet kan vara en bank eller ett annat kreditinstitut. Institutet tar emot och förvarar fondens tillgångar och ser till att köp och försäljning av fondandelar görs enligt gällande regler. Förvaringsinstitutet ska agera oberoende av fondbolaget och enbart i investerarnas intresse.

Att fondens tillgångar förvaras hos ett förvaringsinstitut är ett skydd för dig som investerare så att fondbolaget inte använder fondens kapital på ett felaktigt sätt.

Utlandsregistrerade fonder

Svenska fondbolag kan välja att registrera vissa fonder i utlandet. Motivet är i regel fördelaktigare skatteregler för själva fonden (vilket även gynnar fondandelsägarna).

De förmånligare skattereglerna kan ge något högre avkastning men har ingenting med placeringsinriktningen att göra. En Luxemburgregistrerad fond kan exempelvis vara en "Sverigefond" som placerar i svenska aktier.

För fondandelsägare i Sverige gäller samma skatteregler som om fonden vore registrerad i Sverige. Fonder som är registrerade i exempelvis Luxemburg ger i regel ingen utdelning. De behöver inte heller göra det. Alla inkomster kan därmed investeras i fonden utan att andelsägaren behöver betala någon skatt. Först när man säljer sina andelar fonden så inkomstbeskattas den eventuella vinsten. Både avgifter och risknivåer är varierande och beror på fondens placeringsinriktning.

Placeringsinriktningen står i fondbestämmelserna

Placeringsinriktningen framgår av fondbestämmelserna, det vill säga de bestämmelser som anger hur fonden ska förvaltas. Om fonden placerar i flera olika typer av värdepapper ska det stå i fondbestämmelserna i vilka proportioner placeringarna ska göras. 

Det finns många olika typer fonder. Vilken fondtyp som passar dig beror på flera viktiga faktorer - som vilken tidshorisont du har, vilken risk du kan ta och andra viktiga överväganden som du måste göra innan du investerar i en fond.

Räntefonder

En räntefond placerar enbart i räntebärande värdepapper som exempelvis obligationer och statsskuldväxlar. En obligation är ett räntebärande värdepapper som har en på förhand bestämd räntesats och med en löptid som överstiger ett år vid utgivningen. Obligationer ges bland annat ut av staten, kommuner och bostadsfinansieringsinstitut. I likhet med andra fonder vet man aldrig på förhand hur stor avkastningen blir om man investerar i en räntefond. Avkastningens storlek beror främst på den framtida ränteutvecklingen men naturligtvis också på förvaltarens skicklighet. Ditt fondandelsvärde i en räntefond ändras genom den ränta som värdepapperna ger och de kursvinster (och förluster) som uppkommer när fondförvaltaren köper och säljer värdepapper. När du ska välja räntefond är det särskilt viktigt att ta hänsyn till avgiften eftersom avkastningen oftast inte skiljer så mycket mellan olika fondbolags räntefonder av samma typ.

Korta räntefonder
Korta räntefonder kallas även penningmarknadsfonder och placerar enbart i räntebärande värdepapper med en återstående löptid som är mindre än ett år. Fonden placerar vanligtvis i räntebärande värdepapper som är garanterade av staten, till exempel statsskuldväxlar. En penningmarknadsfond lämpar sig för mer kortsiktiga placeringar eftersom risken för värdeminskning (och möjligheten till värdeökning) är liten. Orsaken är att fondens värde påverkas relativt lite av ränteförändringar på marknaden. En kort räntefond påminner om ett vanligt sparkonto i bank och lämpar sig för den som inte är särskilt riskbenägen. Avgifter och risknivå är i regel låga.

Långa räntefonder
Långa räntefonder kallas även obligationsfonder. En sådan fond köper räntebärande värdepapper på obligationsmarknaden med återstående löptider på mer än ett år, till exempel statsobligationer. En ränteförändring får därför större betydelse för värdet på en obligationsfond. Har man placerat i en lång räntefond och marknadsräntan är sjunkande så får man en bra avkastning eftersom de värdepapper som fonden äger därmed stiger i värde. Eftersom kursen på en lång räntefond kan svänga mer än i en kort räntefond är en den lämpad för ett mer långsiktigt sparande. Både avgifter och risknivåer är i regel låga men något högre än för korta räntefonder.

Blandfonder

En blandfond är en är fond som investerar i både aktier och räntebärande värdepapper. Den exakta fördelningen mellan aktier och räntebärande värdepapper skiljer sig åt mellan olika blandfonder och framgår av fondbestämmelserna och den informationsbroschyr som fondbolaget ger ut. Allteftersom förutsättningarna ändras på marknaden, kan förvaltaren styra fördelningen till de marknader där utvecklingen bedöms vara mest gynnsam. Precis som med de flesta andra fonder kan man inte på förhand veta hur stor den framtida avkastningen blir. En placering i en blandfond är ett bra alternativ för den som vill ha högre avkastning än vad räntefonder ger men inte fullt ut accepterar riskerna som är förknippade med aktiefonder. Risknivån ligger i regel på en nivå som är något lägre än för en ren aktiefond. Avgifterna kan variera mycket mellan olika fonder och kan vara relativt höga ibland. 

Aktiefonder

En aktiefond är en fond som investerar minst 75 procent av fondförmögenheten i aktier eller aktierelaterade finansiella instrument, till exempel derivatinstrument. En aktiefond placerar sina tillgångar i aktier i olika börsnoterade företag. Som småsparare eller investerare kan man aldrig på förhand veta hur stor avkastningen blir om man investerar i en aktiefond. Om de aktier som förvaltarna köpt ökar i värde eller ger utdelning, stiger värdet på fondandelen. Sjunker värdet på aktierna, sjunker värdet på fondandelen. Aktiefonder har många olika placeringsinriktningar och risknivåer.

Breda aktiefonder placerar inom flera olika branscher och marknader med motivet att sprida riskerna. Syftet med valet av strategi är att sprida risken genom att inte vara beroende av utvecklingen i en viss bransch eller ett geografiskt område. Både avgifter och risknivåer är i regel medelhöga.

Smala aktiefonder har en smal placeringsinriktning inom skarpt avgränsade branscher eller geografiska områden. Fonden köper enbart aktier i en viss bransch, exempelvis läkemedel eller fastigheter, eller i ett visst geografiskt område som exempelvis USA eller Indien. På detta sätt tänker man sig att genom analys av en avgränsad marknad göra placeringar där avkastningen förväntas bli hög. Både avgifter och risknivåer ligger i regel på en nivå som är högre än för en bred aktiefond.

Indexfonder

En indexfond, som vanligtvis är en typ av aktiefond, är en fond som följer ett visst index i sina placeringar. Fondens avkastning kan spegla exempelvis OMXS30-index på Stockholmsbörsen. Denna följsamhet uppnås genom att fondens placeringar har samma sammansättning av aktier som de som ingår i indexet. Utvecklingen av en indexfond följer därmed index. Avgifterna är i regel låga. Risknivån kan vara mycket varierande och beroende av placeringsinriktning.

Hedgefonder

Hedge är ett engelskt ord som betyder skydda. Trots att hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden är ofta en hedgefond en fond med hög risk, då sådana fonder normalt är belånade och specialiserade. Skillnaderna är dock stora mellan olika hedgefonder och det finns även hedgefonder med låg risk. En hedgefond har mycket större frihet i sina placeringsmöjligheter än traditionella fonder. Placeringsinriktningen kan vara allt från aktier, valutor och räntebärande papper till olika arbitragestrategier (spekulation i förändringar av räntor och/eller valutor). Hedgefonder använder sig oftare än vanliga fonder av exempelvis derivat med syfte att öka eller minska fondens risk. Belåning är också ett vanligt inslag. Risknivån kan vara allt från väldigt låg till extremt hög. Flertalet hedgefonder kräver stora minimiinsättningar av andelsägarna. De flesta hedgefonder är endast öppna för handel vid vissa tidpunkter, vanligtvis den "sista" varje månad. Både avgifter och risknivåer är varierande och beror på fondens placeringsinriktning.

Hållbara fonder

I en hållbar fond påverkar lagstadgade hållbarhetsklassificeringar fondbolagens val av placeringar. Det kan vara positiva kriterier, som att företag där dina investeringar placeras ska främja miljömål och/eller sociala mål. Vid sidan av dessa positiva kriterier finns även negativa kriterier. Att beakta negativa kriterier innebär att fondbolagen avstår från att investera i företag som är verksamma inom exempelvis vapen-, utsläpps- eller tobaksindustrin. Branschorganisationen Fondbolagens Förening har utarbetat en broschyr där de går igenom nyckelbegrepp och tips på vad du som investerare kan tänka på innan du börjar investera i hållbara fonder.

Ideella fonder

En ideell fond kan vara såväl en aktie-, bland- som räntefond. Kännetecknande för en ideell fond är att fondens andelsägare avstår från en viss del av avkastningen eller förvaltningsavgiften, som i stället skänks till ett välgörande ändamål, exempelvis forskning eller idrottssatsningar. I regel framgår det redan av namnet på fonden vilken verksamhet som den stödjer ekonomiskt. En ideell fond kan samtidigt vara en etisk fond men behöver inte vara det. Både avgifter och risknivåer är varierande och beror på fondens placeringsinriktning.

Garantifonder, skyddade produkter

Garantifonder kan ha mycket varierad konstruktion. Genomgående är att värdet på fondandelen aldrig tillåts sjunka under en viss på förhand angiven nivå. Priset för garantin är att värdeökningen på de underliggande värdepappren inte kommer andelsägarna tillgodo fullt ut. Avgifterna är i allmänhet höga.

Fond i fond

Fond i fond är en fond som placerar i andra fonder. En fond i fond kan ses som ett alternativ till att själv välja att placera i flera olika fonder. Man kan därmed uppnå den riskspridning som en väl sammansatt egen fondportfölj kan ha. Fondbolagen erbjuder olika fond i fonder med olika placeringsinriktningar och risknivåer. Både avgifter och risknivåer är varierande och beror på fondens placeringsinriktning.

Viktigt att tänka på är att avgifterna kan bli höga för dessa fonder och att det kan vara svårt att se som investerare då avgifter betalas i flera led. Det beror normalt på att fonden du har investerat i måste betala avgifter till de underliggande fonderna som fonden äger samtidigt som du måste betala en avgift för att äga fonden, blir lite ”kaka på kaka”