Ta hand om ett dödsbo

När en person avlider övergår alla tillgångar och skulder som personen hade till ett dödsbo. Dödsboet förvaltas av dödsbodelägarna tillsammans. Dödsboet existerar fram till dess att dödsbodelägarna genomför ett arvskifte.

Dödsbodelägare kan vara den dödes efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare. Med universell testamentstagare menas någon som får alla den avlidnes tillgångar eller en viss andel, enligt den avlidnes testamente.

Dödsbodelägarna förvaltar dödsboet tillsammans och beslutar gemensamt om vad som ska göras, exempelvis avsluta konton, sälja värdepapper eller sälja en fastighet. Om någon ensam ska representera dödsboet måste han eller hon ha fått en fullmakt från alla övriga dödsbodelägare.

I stället för att dödsbodelägarna har hand om förvaltningen kan de utse en boutredningsman, eller låta tingsrätten utse en. En boutredningsman kan behövas om dödsboet är omfattande eller om dödsbodelägarna inte kan komma överens om förvaltningen. Ett dödsbo kan också företrädas av en testamentsexekutor.

Lyssna på Bank- och finanspodden om dödsbo - centrala begrepp och kontakten med banken.

Att tänka på

  • Banken stoppar inte stående överföringar eller autogiron.
  • Vill du veta om den avlidne var kund i en bank får du skicka en så kallad engagemangsförfrågan.
  • Vissa banker medger kanske inga transaktioner innan bouppteckningen är klar.

När pengarna inte räcker till

Om den avlidnes skulder är större än tillgångarna kan inte skulderna betalas i sin helhet. Arvingarna ärver inte skulderna, utan skulder som inte kan betalas med tillgångar ur dödsboet måste avskrivas.

När tillgångarna i dödsboet inte räcker till för att betala både för begravningen och alla räkningar och skulder, finns det inga lagregler om vilka skulder som ska prioriteras. Begravnings- och bouppteckningskostnader brukar dock anses ha företräde framför andra skulder. Man jämför då med de regler som gäller när ett dödsbo försätts i konkurs. Vid en konkurs har begravnings- och bouppteckningskostnader så kallad allmän förmånsrätt, vilket betyder att de ska betalas före andra ”vanliga” skulder. Skulder med någon form av säkerhet, till exempel ett bostadslån med huset eller lägenheten som säkerhet, har dock enligt konkursreglerna företräde både framför ”vanliga” skulder och begravningskostnader eftersom de har särskild förmånsrätt.

De pengar som eventuellt finns kvar i dödsboet, efter att en skuld med en säkerhet och begravningskostnaderna har betalats, fördelas på de övriga skulderna. Dessa har lika rätt inbördes, vilket betyder att varje fordringsägare får betalt i proportion till sin fordran.

Om dödsboets pengar inte räcker

Huvudregeln är att man inte ärver någons skulder. Om det finns lite eller inga tillgångar alls i dödsboet kan man få bistånd till begravningskostnader av kommunen.

Ekonomiskt bistånd till begravning
Uppskov och avskrivning av skulder
Kvittning

Vanliga frågor

Kan jag ta över ett gemensamt lån?

Det är upp till långivaren. I samband med skilsmässa eller dödsfall är det vanligt att en av makarna ensam önskar ta över gemensamma lån. Långivaren gör då en förnyad kreditprövning för att undersöka om den kvarvarande maken ensam har återbetalningsförmåga för lånet. Det är inte ovanligt att prövningen resulterar i att långivaren nekar den kvarvarande maken att ensam ta över lånen, men det är viktigt att långivaren tar hänsyn till de omständigheter som råder i just ditt fall.