Hjälpa anhöriga utan fullmakt

Sedan den 1 juli 2017 kan du som anhörig hjälpa en person som inte längre kan ta hand om sin ekonomi själv med vardagliga ekonomiska handlingar, även utan fullmakt.

Du som är anhörig behöver inte ha en fullmakt för att företräda en person som saknar förmåga att ta hand om sin ekonomi. Oförmågan ska bero på sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande och det ska vara uppenbart att personen inte klarar av sin ekonomi själv. Däremot behöver inte personens oförmåga vara bestående, utan du kan vara ställföreträdare under en tillfällig period när det behövs.

Din behörighet är begränsad till sådant som har anknytning till den dagliga livsföringen.

Vem kan bli ställföreträdare

Den som behöver hjälpen ska ha fyllt 18 år och först därefter ha blivit oförmögen att själv fatta ekonomiska beslut. Behörigheten för anhöriga gäller inte när det finns en god man eller förvaltare som har hand om samma frågor. Inte heller om det finns en framtidsfullmakt inom samma område.

Du som ska vara ställföreträdare måste själv vara över 18 år och du får inte ha god man eller förvaltare.

När behövs anhöriga ställföreträdare

Behörigheten för anhöriga ställföreträdare kan vara en temporär lösning, till exempel i avvaktan på att den person det gäller får en god man. Den kan fylla en viktig funktion till exempel när en prognos för hälsotillståndet inte är klar, eller där personens oförmåga av allt att döma kommer att bli bestående, men ännu inte är det.

Men det finns ingen tidsgräns, så i vissa fall kan anhörigbehörigheten vara tillräcklig även för en långsiktigare lösning av den dagliga livsföringen. Vid behov kan man då komplettera med ett godmanskap för andra angelägenheter.

Vad gäller behörigheten för

Betalningar

Behörigheten gäller i första hand för vardagliga betalningar, inköp och vardagliga avtal. Exempelvis för betalningar av:

  • hyra eller avgifter för bostaden
  • nödvändiga reparationer i bostaden
  • hälso- och sjukvård, tandvård och andra sociala tjänster
  • transporter (tåg- eller bussbiljetter, taxiresor, avgifter för färdtjänst)
  • försäkringar
  • skatter
  • tv-avgifter och telefonabonnemang
  • köp av mat, kläder och hygienartiklar
  • fritidsaktiviteter, föreningsavgifter och nöjen.

Överföringar och liknande

Den anhöriga får göra till exempel följande, för att kunna göra betalningarna:

  • Sätta in pengar på ett konto i en bank eller kreditmarknadsföretag, exempelvis pengar som personen fått på en utbetalningsavi.
  • Göra uttag från personens bankkonton och liknande, inklusive att göra betalningar via bank- eller plusgiro.
  • Ta ut pengar som betalas ut som ersättning eller bidrag, främst bistånd från socialtjänsten eller socialförsäkringsförmåner, som pension.
  • Flytta pengar mellan personens konton och göra överföringar mellan olika banker.
  • Lämna medgivande för autogiro eller återta och ändra ett autogiromedgivande.
  • Anförtro pengar till en kontaktperson på ett särskilt boende för vissa nödvändiga utgifter som kläder eller hygienartiklar.

Enklare avtal

Som anhörig ställföreträdare får du ingå och säga upp vissa enklare avtal, till exempel:

  • försäkringar som personen behöver i sin dagliga livsföring, som en hemförsäkring
  • ansöka om en förmån inom socialförsäkringen, t.ex. bostadsbidrag, eller bistånd som hemtjänst
  • lämna inkomstdeklaration
  • reklamera en felaktig vara
  • bestrida betalningsansvar.

Vad gäller behörigheten inte för

Exempel på sådant som du inte får göra som anhörig ställföreträdare är att:

  • göra överföringar mellan konton eller mellan banker när de avser förvaltning av personens medel
  • köpa aktier, fonder och liknande
  • sälja egendom
  • ge bort egendom som gåvor
  • upprätta fullmakter (förutom fullmakt för autogiro)
  • köpa en bil eller en fastighet
  • företräda personen i domstol.

Anhöriga ställföreträdare enligt en viss turordning

Vilken anhörig som kan vara företrädare avgörs enligt en viss turordning. Det innebär samtidigt att den person som behöver hjälp inte själv kan påverka vilken anhörig som blir företrädare. Behöriga är i tur och ordning:

  • make eller sambo
  • barn
  • barnbarn
  • föräldrar
  • syskon
  • syskonbarn.

Den som avböjer, inte är anträffbar, är under 18 år eller som själv inte kan fatta egna beslut räknas inte med i turordningen. Inte heller den som har en god man eller förvaltare.

Turordning och fullmakt

Det finns ingen skyldighet att företräda någon utan det står var och en fritt att avböja uppgiften.

För att en anhörig som står i tur ska få träda in som ställföreträdare måste alla anhöriga som står före i turordningen avböja uppdraget eller inte kunna åta sig det. Exempelvis har en persons barn inte rätt att vara företrädare förrän personens maka eller sambo har avböjt eller har förhinder.

Om flera anhöriga är behöriga samtidigt är utgångspunkten att de företräder personen gemensamt. De behöver alltså vara överens. Det kan vara lämpligt att ordna den inbördes arbetsfördelningen genom att ge varandra fullmakt.

Om de anhöriga inte kan enas, eller någon exempelvis vägrar att ingå ett avtal med en anhörig, blir det nödvändigt att överväga en ansökan om god man eller förvaltare.

Visa behörigheten

Du kan behöva visa att du är närmast anhörig, till exempel för en bank. Det kan du exempelvis göra genom att visa ett familjebevis från Skatteverket.

Vem bedömer när en person inte anses kunna fatta ekonomiska beslut?

Det är den anhöriga som ska bedöma om den enskilde har blivit oförmögen att fatta ekonomiska beslut. Bedömningen behöver inte grundas på något läkarintyg eller liknande.

Skyldigheter för anhöriga

Den anhöriga har en lojalitetsplikt mot den som han eller hon företräder. Det innebär att man ska agera i enlighet med den personens intressen och ta hänsyn till den personens vilja eller förmodade inställning.

Det finns ingen redovisningsskyldighet men den anhöriga bör dokumentera vad han eller hon gör på det sätt som är lämpligt. I de flesta fall räcker det med att spara kvitton och kontoutdrag. Om uppgiften sköts under en längre tid kan det vara bra att notera utgifter och inkomster löpande för varje år och anteckna vad man gjort.

Den dokumentation som man sparar behöver inte lämnas in någonstans.

Skadestånd

Anhöriga som har orsakat ekonomisk skada för den han eller hon företräder är skyldig att ersätta skadan när den har skett uppsåtligen eller av vårdslöshet. Det kan handla om onödiga inköp, en räkning som inte har blivit betald eller att en räkning har betalats för sent.

Överförmyndaren har inte tillsyn

Överförmyndaren har inte någon tillsyn över anhöriga ställföreträdare.