Sjuk- och olycksfallsförsäkringar

En sjuk- och olycksfallsförsäkring kan ge ersättning om du får bestående invaliditet efter en sjukdom eller ett olycksfall. 

En sjuk- och olycksfallsförsäkring kan bland annat ge ersättning för

  • bestående skada (medicinsk invaliditet)
  • bestående arbetsoförmåga (ekonomisk invaliditet)
  • kostnader i samband med vård vid olycksfall
  • vissa allvarliga diagnoser
  • dödsfall

Ersättningarna baseras bland annat på vilket försäkringsbelopp du valt. Beloppet sänks i de flesta försäkringar ju äldre du blir.

Att tänka på

  • Det kan finnas risker med att byta försäkring - en ny hälsodeklaration kan leda till en annan bedömning av vad du har rätt till
  • Ingen försäkring ersätter skador eller sjukdomar som du hade redan när du tecknade försäkringen
  • Försäkringen kan ha karenstid, som innebär att den börjar gälla först efter en viss tid
  • Lyssna på Försäkringspodden om den nya jämförelsen av sjuk- och olycksfallsförsäkringar
Jämför sjuk- och olycksfallsförsäkringar

Invaliditetsersättningar

Råkar du ut för ett olycksfall eller en sjukdom som gör att du får en bestående skada kan du ha rätt till invaliditetsersättning.

Ersättning vid bestående funktionsnedsättning kallas för medicinsk invalditet. I en del sjuk- och olycksfallförsäkringar finns också ersättning för ekonomisk invaliditet. Det innebär att du kan få ersättning om du blir bestående arbetsoförmögen.

Medicinsk invaliditet

Ersättning för medicinsk invaliditet kan betalas om du får en bestående funktionsnedsättning till följd av ett olycksfall eller en sjukdom som din försäkring omfattar.

Försäkringsbelopp
Invaliditetsgrad
Sänkt ersättning med stigande ålder

Ekonomisk invaliditet

Om du blir bestående arbetsoförmögen på grund av en sjukdom eller en olycksfallsskada kan du få ersättning för så kallad ekonomisk, eller förvärvsmässig, invaliditet.

Försäkringsbelopp och arbetsoförmåga
Sänkt ersättning med stigande ålder

Vanliga frågor

Får försäkringsbolaget vänta med att fastställa invaliditeten för mitt barn till 18-årsdagen?

Vissa barnsjukdomar har normalt ett gynnsamt förlopp, det vill säga att besvären blir mindre i vuxen ålder. Därför är det i många fall motiverat  att sätta en medicinsk invaliditetsgrad först efter 18 års ålder.

Normalt inträder rätten till invaliditetsersättning tidigast 12 månader efter att sjukdomen blev aktuell. Invaliditetsbedömningen kan skjutas upp så länge det är nödvändigt, antingen enligt medicinsk erfarenhet eller med hänsyn till rehabiliteringsmöjligheter. Försäkringsbolaget får avvakta med att betala ut invaliditetsersättning tills sjukdomstillståndet blivit stationärt. Med stationärt menas att tillståndet varken ändras till det bättre eller till det sämre. 

Hur kan en läkare som jag aldrig träffat bedöma min invaliditetsgrad?

Försäkringsläkarens roll är att tolka det medicinska underlaget som finns i ditt ärende, inte att undersöka patienter. Försäkringsläkaren hjälper skadereglaren att bedöma vad som står i din sjukjournal och i de intyg du lämnat in. Det är försäkringsbolaget som fattar beslut om invaliditetsgrad och skadereglaren använder försäkringsläkare som rådgivare.

Jag har två olycksfallsförsäkringar, är det bra?

Du får själv avgöra om du vill betala för flera olycksfallsförsäkringar. Om du till exempel får en bestående invaliditet till följd av en olycksfallsskada kan du få ut invaliditetsersättning från flera försäkringar. Kostnadsersättningar kan däremot endast ersättas från en försäkring.

Jag är i 60-årsåldern. Bör jag ha kvar min olycksfallsförsäkring?

Riskerna för olycksfall minskar inte med åren. Tänk på att när du slutar arbeta så upphör de försäkringar som du haft via din arbetsgivare.

Har du flera försäkringar kan det vara lämpligt att behålla en som gäller livet ut. Vissa olycksfallsförsäkringar kan upphöra att gälla vid en viss ålder. Kontrollera vad som gäller för just din försäkring.