För att du ska kunna pantsätta en villa eller ett fritidshus måste du först ansöka om en inteckning i fastigheten hos Lantmäteriet. Fastigheten är själva marken som huset står på, och de hus som står på marken. Efter att Lantmäteriet godkänt din ansökan skrivs inteckningen in i fastighetsregistret. Som bevis för inteckningen utfärdas ett pantbrev. Numera utfärdas inte papperspantbrev, utan pantbrevet är digitalt, så kallat datapantbrev. Äldre papperspantbrev ersätts efterhand med datapantbrev.
Du kan beställa utskrifter av datapantbrev från Lantmäteriet.
Pantbrevet är en värdehandling. Den som du pantsatt pantbrevet till får betalt vid en eventuell tvångsförsäljning av huset på exekutiv auktion. Om det finns flera långivare får den som har det äldsta pantbrevet betalt först.
När du gör en inteckning och tar ut ett pantbrev i din fastighet får du betala stämpelskatt. Den uppgår till 2 procent av det belopp som intecknas. Du får också betala en expeditionsavgift på 375 kr för varje pantbrev. Tar du exempelvis ut ett pantbrev på 700 000 kr får du därför betala 14 375 kr i stämpelskatt och avgift.
Banken brukar sköta om hanteringen av ansökningar om inteckningar och pantbrev. Räkna med att banken tar ut en avgift för detta.
Äktamakemedgivande och sambomedgivande
Om du är gift och äger en fastighet som du vill ta ut en inteckning i, måste din make godkänna inteckningen om fastigheten är er gemensamma bostad. Bestämmelsen gäller bara för en fastighet som är er gemensamma bostad, inte för ett fritidshus.
Liknande regler finns för sambor, men gäller då enbart för en bostad som är samboegendom.
Kravet på äktamakemedgivande och sambomedgivande gäller enbart för själva inteckningsåtgärden. Bestämmelsen finns i familjerätten och syftar till att det ska ske ett samråd mellan makar och sambor om den gemensamma bostaden. Det är därför Lantmäteriet som ställer krav på sådant medgivande vid en ansökan om en inteckning. För själva pantsättningen till banken finns inga krav på medgivande från make/maka eller sambo. I praktiken kräver dock banken oftast att den andra maken eller sambon godkänner pantsättningen om låntagaren är gift eller sambo.
Delning av pantbrev
Om du har ett pantbrev på ett stort belopp som bara utnyttjas till en viss del, kan du ansöka om att dela upp pantbrevet i två eller flera pantbrev. Det nya pantbrevet kan du använda som säkerhet hos en annan långivare. En delning av ett befintligt pantbrev kallas för ”utbyte”.
För att du ska få dela upp pantbrevet krävs att den långivare som har säkerhet i det befintliga pantbrevet går med på delningen. Om långivaren går med på en delning har denna också rätt att bestämma vilket pantbrev som ska ha bästa rätt.
Du ansöker om utbyte hos Lantmäteriet. Myndigheten tar ut en expeditionsavgift för varje nytt pantbrev.
Sammanföring av pantbrev
Ibland kan det finnas många pantbrev uttagna, särskilt om det är en äldre fastighet. Då kan det vara praktiskt att lägga ihop flera pantbrev till ett enda. För att det ska vara möjligt måste pantbreven ha lika rätt eller vara utfärdade i en följd. Den långivare som innehar pantbreven måste godkänna att de förs samman.
Inomläge
Pantbrevets inomläge redovisar vilken turordning ett pantbrev har i förhållande till andra uttagna pantbrev. Det är viktigt att veta eftersom den som har pantbrevet med det bästa (lägsta) inomläget är den som får betalt först vid en exekutiv försäljning.
Om det står att ett pantbrev är på 200 000 kr inom 900 000 kr, innebär det att det finns ett eller flera andra tidigare pantbrev på sammanlagt 700 000 kr. De som innehar de tidigare uttagna pantbreven har bättre rätt till att få betalt vid en exekutiv försäljning än den som har pantbrevet på 200 000 kr.