Kreditprövning och kreditupplysning

Reglerna om god kreditgivningssed i konsumentkreditlagen ligger till grund för hur banker och andra långivare ska agera mot dig när du ansöker om ett lån. I lagen står att långivaren ska ta till vara dina intressen på ett omsorgsfullt sätt och ge dig de förklaringar som du behöver.

Allmänna råd

Finansinspektionen som har tillsyn över banker och andra långivare beskriver i sina allmänna råd om krediter att god kreditgivningssed betyder att långivaren bör utgå från den enskilda konsumentens behov och förutsättningar. Det innebär till exempel att långivaren bör:

• avråda dig från att ta en kredit om det framgår att krediten är ofördelaktig för dig.
  Ett exempel på det är att det skulle vara ofördelaktigt att ta ett blancolån om det i stället är möjligt att ta ett lån med säkerhet, i form av till exempel en bostad.
• avråda dig från att ta en kredit om den till exempel har lång återbetalningstid och hög totalkostnad.
  Det ligger inte i konsumenters intresse att ha en kredit med längre återbetalningstid än som motsvarar produktens livslängd.
• ta hänsyn till dina förutsättningar att ta till dig information och utvärdera finansiella beslut.
  Det innebär enligt Finansinspektionen att långivare bör visa extra hänsyn till konsumenter som kan antas ha särskilda behov av vägledning för att kunna fatta välavvägda finansiella beslut. Att en konsument är ung kan vara en sådan omständighet som bör innebära att långivaren tar extra hänsyn.

För att bedöma din betalningsförmåga ska kreditprövningen grunda sig på tillräckliga uppgifter om dina ekonomiska förhållanden. Den ska ge en helhetsbild av din ekonomiska situation.

Ny kreditprövning om krediten utökas

Om krediten utökas "väsentligt" är det krav på en ny kreditprövning. I allmänhet anses en ökning med mer än tio procent vara väsentlig.

Kreditprövning även om det finns säkerhet för lånet

En kreditprövning måste göras även när det finns en säkerhet för lånet. Utgångspunkten är att du ska ha tillräckliga ekonomiska resurser, vid sidan av säkerheten, för att kunna betala avgifter, räntor och amorteringar. Säkerhetens värde kan försämras över tiden och om den skulle behöva säljas är det inte säkert att den då täcker den aktuella skulden.

Bolån och kapitalfrigöringskrediter

För bolån finns en särskild bestämmelse om att kreditprövningen inte "till övervägande del" får grunda sig på värdet av säkerheten, dvs villan eller bostadsrätten som du pantsätter. Utgångspunkten är alltså att du ska kunna betala tillbaka lånet utan att säkerheten behöver säljas. Om det inte finns tillräcklig återbetalningsförmåga i din ekonomi för att klara av lånekostnaderna, utöver boendekostnader och andra hushållskostnader, beviljas du inte lånet - även om du har en god säkerhet i din bostad.

Från den regeln finns ett undantag för kapitalfrigöringskrediter. En kapitalfrigöringskredit innebär att du lånar upp pengar på din bostad, men du betalar inga räntor så länge du har lånet kvar. Räntorna och själva lånet betalar du eller dina arvingar tillbaka först när bostaden säljs. 

Undantaget motiveras av att det framstår som naturligt att säkerhetens värde kan ges betydelse vid kreditprövningen eftersom krediten inte betalas med dina löpande inkomster.

Det finns inga exakta regler om vilka uppgifter banker och andra långivare ska samla in vid en kreditprövning men i stort är det din totala ekonomiska situation som ligger till grund för prövningen.

Du får själv lämna uppgifter

Du får lämna uppgifter om dina inkomster, tillgångar, utgifter, skulder och andra lån samt eventuella borgensåtaganden som långivaren behöver för att bedöma din återbetalningsförmåga. Bor du i ett hushåll med flera personer kan hela hushållets ekonomi bedömas.

Enligt Finansinspektionens allmänna råd om krediter bör uppgifter om din sysselsättning ingå i underlaget. Även syftet med att du tar krediten bör ingå. Tanken är inte att bedöma om syftet är bra eller dåligt, utan för att långivaren ska kunna lämna tillräcklig information eller för att det kan vara viktigt för att bedöma din låneansökan.

Det kan också vara viktigt att veta syftet med krediten ifall pengarna ska användas för något som leder till utgifter. Finansinspektionen tar som exempel en investering i en häst, eftersom det då uppstår kostnader för att äga hästen. De kommande utgifterna bör då finnas med i underlaget för kreditprövningen. 

Dina uppgifter kontrolleras

Långivaren måste kontrollera de uppgifter som är nödvändiga för att bedöma att du har tillräcklig återbetalningsförmåga för lånet. Det vanligaste är att långivaren kontrollerar de uppgifter du lämnat om din ekonomi genom att ta en kreditupplysning. På detta sätt får långivaren bland annat information om betalningsanmärkningar och om du har skulder hos Kronofogden. Andra källor för att kontrollera dina uppgifter är databaser som förs av myndigheter, till exempel Kronofogden, och långivarens egna register och databaser.

Ibland visar kreditupplysningen att det krävs ytterligare kontroller, exempelvis om den inkomst som du uppgett inte stämmer överens med kreditupplysningen. Då kan du behöva lämna fler uppgifter eller handlingar. Långivaren är skyldig att informera dig om vilka uppgifter och handlingar du behöver lämna för att de ska kunna göra en kreditprövning.

KALP - Kvar att leva på-kalkyl

Långivaren gör en kalkyl för att se om du har tillräcklig återbetalningsförmåga för det lån du söker. Kalkylen kallas för KALP - kvar att leva på-kalkyl. Här ingår dina inkomster, kostnader för lånet, andra skulder, driftskostnader för bostaden och levnadskostnader. Bor du i ett hushåll med flera personer bedömer långivaren kostnaderna för hela hushållet.

De levnadskostnader som långivaren räknar med är oftast schablonkostnader. Vilka kostnader som bankerna använder kan variera lite, men ofta använder man sig av Konsumentverkets skäliga levnadskostnader.

Tänk på att om du ansöker om ett bolån räknar långivaren i kalkylen med att du ska klara av en betydligt högre ränta än dagens räntenivå. Vilken kalkylränta man räknar på bestämmer banken själv. Enligt Finansinspektionen räknar bankerna i genomsnitt med en ränta på 6,4 procent (Den svenska bolånemarknaden 2023). Syftet med att räkna med en så hög ränta i kalkylen är att säkerställa att en låntagare klarar av stigande räntor. Men kalkylräntan kan också kompensera för om låntagaren skulle ha högre utgifter än vad banken kan räkna med i schablonen. Den skapar därför en buffert för eventuellt senare inkomstbortfall. 

Med de uppgifter som långivaren samlar in görs en beräkning av din betalningsförmåga för att se om du har tillräckligt betalningsutrymme för det lån du sökt. Om kvar att leva på-kalkylen visar ett negativt resultat kommer du sannolikt att få avslag på lånet.

Banker och andra långivare får bara bevilja dig en kredit om du har ekonomiska förutsättningar att klara av amorteringar, räntor och avgifter för krediten utöver dina levnadsomkostnader. Om du inte har någon inkomst utöver vad du behöver för ditt uppehälle, till exempel om du bara har studiemedel, saknar du i princip betalningsförmåga för en kredit.

Att långivaren ska pröva om du har tillräcklig återbetalningsförmåga betyder också att du ska ha tillräcklig betalningsförmåga under hela kreditens löptid. Långivaren behöver därför ha ett framåtblickande perspektiv som motsvarar återbetalningstiden för krediten. Om du inom några år kommer att gå i pension och få lägre inkomster är ett exempel på sådant som långivaren behöver väga in. Utgångspunkten för bedömningen bör dock i regel vara din aktuella ekonomiska situation.

Inkomstnivåer

Enligt Finansinspektionens allmänna råd om krediter bör långivarna tillämpa grundkrav och metoder som ser till att du har en rimlig levnadsstandard även efter att du har fått ett lån. Exempelvis bör den lägsta inkomst som långivaren godkänner för att bevilja en kredit vara på en sådan nivå att du inte riskerar att utsättas för låg ekonomisk standard eller låg inkomststandard.

En årsinkomst före skatt på 90 000–120 000 kronor anser Finansinspektionen normalt inte vara tillräcklig för att räcka till en konsuments grundläggande kostnader för boende och leverne.

Modeller för att bedöma kreditvärdighet

När banker och andra långivare bedömer kreditvärdighet så bör de modeller de använder vara konstruerade så att gränsvärden och schabloner med mera är relevanta för dig som enskild konsument. Du ska inte riskera att drabbas av betalningsproblem eller ekonomisk utsatthet under kreditens löptid.

De bör också ta hänsyn till dina personliga förhållanden som familjesammansättning, boendesituation och skulder. Långivaren bör även ta hänsyn till din ålder. Det är exempelvis viktigt att unga personer inte tidigt i livet riskerar att ta på sig stora skulder.

Genom att ta en kreditupplysning från ett kreditupplysningsföretag får långivaren bland annat information om dina inkomster.

Vad ingår i en kreditupplysning?

Kreditregistren innehåller uppgifter om din senast deklarerade inkomst och om du har någon fastighet. De innehåller också personuppgifter, till exempel namn, personnummer och adress. Även information om du är gift kan ingå. Aktuella skulder och tidigare kreditupplysningar framgår också. Dessutom ingår uppgifter om eventuella betalningsanmärkningar och skulder hos Kronofogden.

Kreditupplysningsföretaget kan också lämna omdömen och råd om din kreditvärdighet till den som tar kreditupplysningen, till exempel ett kreditbetyg eller ”kredit-score”.

När en kreditupplysning har lämnats ska du få en skriftlig kreditupplysningskopia. I den framgår vem som har begärt kreditupplysningen och vilka uppgifter, omdömen och råd som har lämnats om dig.

Läs mer om kreditupplysningar hos Integritetsskyddsmyndigheten.

Kreditupplysningföretag

Det finns många företag som har kreditupplysningsregister. För att bedriva kreditupplysningsverksamhet krävs tillstånd hos Integritetsskyddsmyndigheten.

Du har rätt att få reda på vilka uppgifter som finns om dig i ett kreditupplysningsregister. Du kan få besked av ett kreditupplysningsföretag om företaget behandlar uppgifter om dig och i så fall vilka uppgifter som finns. Företaget ska som huvudregel tillhandahålla informationen kostnadsfritt.

Om du har betalningsanmärkningar kan det bli svårt att få ett lån. Även många kreditupplysningar, även kallade omfrågningar, kan vara ett hinder.

Betalningsanmärkningar

Om du har en skuld som du inte betalar kan du få en betalningsanmärkning. En betalningsanmärkning är en notering i ett register hos ett kreditupplysningsföretag. Det är alltså inte Kronofogden som utfärdar betalningsanmärkningar. En vanlig anledning till en betalningsanmärkning är att Kronofogden meddelat utslag i ett mål om betalningsföreläggande. Kronofogden har då fastställt att du är betalningsskyldig eftersom du inte protesterat mot ansökan om betalningsföreläggande. Andra anledningar kan vara en tredskodom från tingsrätten eller ett beslut om skuldsanering.

En eller flera betalningsanmärkningar kan göra det svårt att få ett lån. Enligt förarbetena till konsumentkreditlagen bör dock en betalningsanmärkning inte ensamt vara det som avgör att ett lån inte blir beviljat.

Många omfrågningar om kreditupplysning

När du ansöker om ett lån och långivaren tar en kreditupplysning noteras det oftast i kreditupplysningsregistret. Att ha många kreditupplysningar, eller så kallade omfrågningar, anser en del långivare vara ett tecken på en hög kreditrisk. Därför kan många omfrågningar vara ett hinder för att få ett lån.

Enligt bland annat Finansinspektionen bör dock antalet omfrågningar inte ensamt vara det som avgör om du ska få ett lån vid en kreditprövning.

Hur lång tid syns betalningsanmärkningar och omfrågningar?

En betalningsanmärkning ska tas bort tre år efter den dag då den registrerades. En notering om en kreditupplysning får ligga kvar i kreditregistret i högst ett år.

Det är svårt att jämka återbetalningsskyldigheten - även om långivaren gjort en dålig kreditprövning.

Om långivaren brustit vid kreditprövningen och beviljat dig ett lån trots att du saknade återbetalningsförmåga så finns det inget i konsumentkreditlagen som säger att du som låntagare slipper att betala tillbaka lånet. Det har visserligen hänt att återbetalningsskyldigheten för ett lån har satts ner eller jämkats på grund av bristande kreditprövning men det är mycket ovanligt.

Långivaren är skyldig att informera dig om orsaken till att du har fått nej på din låneansökan. Detta för att du ska få reda på vad du eventuellt behöver förändra för att i framtiden ska kunna beviljas ett lån.

Beror avslaget på uppgifter som långivaren hämtat från en extern databas (exempelvis från ett kreditupplysningsföretag eller en myndighet) ska du få information om vilken databas och vilka uppgifter som använts.

Långivaren bör inte bara hänvisa till en intern eller extern beräkningsmodell, utan tydligt ange på vilka grunder som bedömningen har skett.

Att få ett lån är ingen rättighet

Även om du uppfyller alla formella krav och har tillräcklig betalningsförmåga finns det ingen skyldighet för en långivare att bevilja dig ett lån.

Finansinspektionen har tillsyn över att företag som ger eller förmedlar lån till konsumenter följer lagen.

Finansinspektionen har tillsyn över att kreditgivarna följer konsumentkreditlagens regler om kreditprövning. Tillsynen omfattar banker och kreditmarknadsbolag, och från den 1 januari 2023 även konsumentkreditinstitut.

Finansinspektionen har också gett ut allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden (FFFS 2023:20). I råden finns olika så kallade bör-regler som kompletterar bestämmelserna i konsumentkreditlagen. Bör-regler är inte tvingande för företagen men råden brukar följas.