Anhörigbehörighet - hjälpa en närstående med ekonomin

Du som är närmast anhörig till en person som behöver hjälp att sköta sin ekonomi får din behörighet direkt från lagen - du behöver inte ansöka om det och du behöver ingen fullmakt eller annan handling från den du ska hjälpa. Du kan däremot behöva visa att du är närmast anhörig, till exempel med ett familjebevis från Skatteverket. Så skaffa gärna ett sådant innan du kontaktar exempelvis en bank.

Vem kan få hjälp av en anhörig?

För att företräda någon med stöd av anhörigbehörighet ska det vara uppenbart att den person som behöver hjälp är oförmögen att själv fatta ekonomiska beslut. Oförmågan ska bero på sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande. Personen ska ha fyllt 18 år och först därefter ha blivit beslutsoförmögen.

Hur länge kan man använda anhörigbehörighet? 

Behörigheten för anhöriga ställföreträdare kan vara en temporär lösning, till exempel i avvaktan på att den person det gäller får en god man. Den kan fylla en viktig funktion till exempel när en prognos för hälsotillståndet inte är klar, eller där personens oförmåga av allt att döma kommer att bli bestående, men ännu inte är det.

Men det finns ingen tidsgräns, så i vissa fall kan anhörigbehörigheten vara tillräcklig även för en långsiktigare lösning av den dagliga livsföringen. Vid behov kan man då komplettera med ett godmanskap för andra angelägenheter.

Vad gäller anhörigbehörighet för?

Syftet med den anhörigas insatser är att den enskilde ska kunna behålla den standard som han eller hon är van vid. Betala räkningar, ta ut pengar, göra överföringar, ingå enklare avtal och att ansöka om sociala förmåner är exempel på vad som normalt ingår i den anhörigas behörighet. Exemplen på vad som bör eller kan ingå i behörigheten kommer från propositionen till lagen.

Behörigheten gäller i första hand för vardagliga betalningar, inköp och vardagliga avtal. Det kan exempelvis handla om:

• hyra eller avgifter för bostaden
• nödvändiga reparationer i bostaden
• hälso- och sjukvård, tandvård och andra sociala tjänster
• transporter (tåg- eller bussbiljetter, taxiresor, avgifter för färdtjänst)
• försäkringar
• skatter
• tv-avgifter och telefonabonnemang
• köp av mat, kläder och hygienartiklar
• fritidsaktiviteter, föreningsavgifter och nöjen.

Överföringar och liknande

För att kunna göra betalningar får du som är anhörig bland annat:

• sätta in pengar på ett konto i en bank eller kreditmarknadsföretag exempelvis pengar som personen fått på en utbetalningsavi.
• göra uttag från personens bankkonton och liknande, inklusive att göra betalningar via bank- eller plusgiro
• ta ut pengar som betalas ut som ersättning eller bidrag, främst bistånd från socialtjänsten eller socialförsäkringsförmåner, som pension
• flytta pengar mellan personens konton och göra överföringar mellan olika banker för att kunna sköta betalningar som hänför sig till den dagliga livsföringen,
• lämna medgivande för autogiro eller återta och ändra ett autogiromedgivande
• anförtro pengar till en kontaktperson på ett särskilt boende för vissa nödvändiga utgifter som kläder eller hygienartiklar.

Enklare avtal

Som anhörig ställföreträdare får du ingå och säga upp vissa enklare avtal, till exempel:

• teckna försäkringar som personen behöver i sin dagliga livsföring, som en hemförsäkring
• köpa en TV eller annan egendom som personen behöver i det dagliga livet
• reklamera en felaktig vara
• bestrida betalningsansvar.

Ansöka om förmåner och deklarera

Att ansöka om en förmån enligt socialförsäkringsbalken, till exempel bostadsbidrag, är också exempel på vad en anhörig kan hjälpa till med. Ett ytterligare exempel som nämns i lagens förarbeten är att ansöka om hemtjänst.

Att lämna in en inkomstdeklaration är också grundläggande för den dagliga livsföringen och ingår därför i anhörigbehörigheten.

Det finns saker som du inte får göra med bara anhörigbehörighet. Den gäller inte för att:

• göra överföringar mellan konton eller mellan banker när de avser förvaltning av personens medel,
• köpa aktier, fonder och liknande, 
• sälja egendom, 
• ge bort egendom som gåvor, 
• upprätta fullmakter (förutom fullmakt för autogiro),
• köpa en bil eller fastighet,
• företräda personen i domstol.

Anhörigbehörigheten gäller inte när det finns en god man eller förvaltare som har hand om samma frågor. Inte heller om det finns en framtidsfullmakt inom samma område.

Vilken anhörig som kan vara ställföreträdare enligt de här reglerna följer av en turordning, Det innebär samtidigt att den person som behöver hjälp inte själv kan påverka vilken anhörig som blir företrädare.

Anhöriga ställföreträdare enligt turordning

Behöriga är i tur och ordning:

• make eller sambo
• barn
• barnbarn
• föräldrar
• syskon
• syskonbarn.

Den som avböjer, inte är anträffbar, är under 18 år eller som själv inte kan fatta egna beslut räknas inte med i turordningen. Inte heller den som har en god man eller förvaltare.

Turordning och fullmakt

Det finns ingen skyldighet att företräda någon utan det står var och en fritt att avböja uppgiften.

För att en anhörig som står i tur ska få träda in som ställföreträdare måste alla anhöriga som står före i turordningen avböja uppdraget eller inte kunna åta sig det. Exempelvis har en persons barn inte rätt att vara företrädare förrän personens maka eller sambo har avböjt eller har förhinder.

Om flera anhöriga är behöriga samtidigt är utgångspunkten att de företräder personen gemensamt. De behöver alltså vara överens. Det kan vara lämpligt att ordna den inbördes arbetsfördelningen genom att ge varandra fullmakt. Svenska Bankföreningen har tagit fram en sådan inbördes fullmakt.

Om de anhöriga inte kan enas, eller någon exempelvis vägrar att ingå ett avtal med en anhörig, blir det nödvändigt att överväga en ansökan om god man eller förvaltare.

Visa behörigheten

Du kan behöva visa att du är närmast anhörig, till exempel för en bank. Det kan du exempelvis göra genom att visa ett familjebevis från Skatteverket. Tänk på att det inte framgår av ditt personbevis vilka som till exempel är dina föräldrar. Då behöver du beställa ett bevis för din mor eller  din far - kontakta Skatteverket så kan de hjälpa till.

Visa behovet av ställföreträdare

Det är den anhöriga som ska bedöma om den enskilde har blivit oförmögen att fatta ekonomiska beslut. Bedömningen behöver inte grundas på något läkarintyg eller liknande.

Du som är anhörig har en lojalitetsplikt mot den som du företräder. Det betyder att du ska agera i enlighet med den personens intressen och ta hänsyn till den personens vilja eller förmodade inställning.

Dokumentation

Det finns ingen redovisningsskyldighet, men du som är ställföreträdare för en nära anhörig enligt de här reglerna bör dokumentera vad du gör på det sätt som är lämpligt. I de flesta fall räcker det med att spara kvitton och kontoutdrag. Om uppgiften sköts under en längre tid kan det vara bra att notera utgifter och inkomster löpande för varje år och anteckna vad du gjort.

Den dokumentation som du sparar behöver inte lämnas in någonstans.

Om du orsakar ekonomisk skada

Om du som hjälper en nära anhörig skulle ha orsakat ekonomisk skada för den du företräder, är du skyldig att ersätta skadan om den har skett uppsåtligen eller av vårdslöshet. Det kan handla om onödiga inköp, en räkning som inte har blivit betald eller att en räkning har betalats för sent.

Överförmyndaren har inte tillsyn

Det finns ingen myndighet som har tillsyn över anhöriga ställföreträdare. Överförmyndaren ska till exempel inte begära in upplysningar och redovisningar från en anhörig ställföreträdare. Överförmyndaren har dock till uppgift att utreda om en persons hjälpbehov är tillgodosett i samband med en ansökan om att en god man eller förvaltare ska utses. Överförmyndaren kan då bedöma om anhörigbehörigheten fungerar tillfredsställande. Om en anhörig ställföreträdare inte vill medverka till att klarlägga påstådda missförhållanden kan följden bli att anhörigbehörigheten ersätts med godmanskap eller förvaltarskap.

Bankerna kan ha lite olika rutiner för hur kan betala räkningar och utföra olika bankärenden för en anhörigs räkning.

När du ska hjälpa en anhörig med vardagliga bankärenden får du normalt göra det antingen på bankens kontor eller via telefon. Du får inte använda din anhörigas personliga inloggning till internetbanken och inte heller använda din anhörigas kontokort för att ta ut pengar. Säkerhetslösningar som bank-id, dosor och koder är personliga och får inte användas av någon annan.

Kontakta din anhörigas bank när du behöver använda dig av anhörigbehörigheten och fråga hur du kan ta hand om hans eller hennes ärenden i banken.