Amortering

Det beror på att räntekostnaden är högst i början då skulden är som störst. Rak amortering används så gott som alltid vid bostadslån.

Vid rak amortering delas skulden på det antal amorteringstillfällen som avtalats. 

Om du till exempel lånar 100 000 kronor som ska återbetalas på fem år och du amorterar varje månad blir det fem år gånger tolv månader, det vill säga 60 amorteringstillfällen.

Delar du 100 000 kronor på 60 amorteringstillfällen blir det ungefär 1 665 kronor vid varje amorteringstillfälle. Väljer du istället att amortera varje kvartal blir det fem år gånger fyra kvartal, det vill säga 20 amorteringstillfällen. 100 000 kronor delat på 20 amorteringstillfällen blir då 5 000 kronor vid varje amorteringstillfälle.

Eftersom beloppet du amorterar är lika stort under lånets hela löptid minskar skulden med varje amortering. Därför blir räntan och därmed kostnaden för lånet lägre varje gång du amorterar, förutsatt att räntan på lånet inte höjs.

Skulden minskar fortast med en rak amorteringsmodell och din kostnad för ränta under lånets löptid blir totalt sett lägre.

Om räntan inte ändrar sig blir den totala månadskostnaden samma vid varje betalningstillfälle. Eftersom annuiteten är lika stor vid varje tillfälle består den i början av lånets löptid till större delen av ränta och till en mindre del av amortering. Mot slutet av löptiden när skulden har blivit mindre utgör räntan en mindre del av annuiteten och amorteringen en större del. Amorteringen ska vara så stor att lånet kommer att vara helt avbetalat när lånets löptid är slut. 

För att kunna räkna fram annuiteten behöver man veta lånebeloppet, räntesatsen och antalet betalningstillfällen.

En förutsättning för att annuiteten inte ska förändras är att räntan inte ändras under lånets löptid. Ofta har dock lån med annuitet rörlig ränta. Om räntesatsen ändras under lånets löptid kan långivaren hantera detta på två olika sätt, antingen genom bibehållen annuitet eller genom en ändrad annuitet.

Bibehållen annuitet, även kallad falsk annuitet, innebär att annuiteten inte ändras när räntan ändras. Om räntan höjs kommer annuiteten till ännu större del bestå av räntekostnad och till mindre del av amortering. Det medför att skulden inte kommer att vara slutbetald vid löptidens slut och lånets löptid förlängs. Om räntan sänks kommer lånet vara slutbetalt före löptidens slut eftersom mindre del än beräknat gått åt till räntebetalning.

Fördelen med bibehållen annuitet är att du i förväg vet precis hur mycket du ska betala för lånet varje månad, oavsett vad som händer med räntenivån. Nackdelen är att lånets löptid kanske inte blir vad du trodde att den skulle vara. Du kan alltså bli tvungen att betala av lånet under en längre period än du hade tänkt. I extrema fall kan en kraftig räntehöjning till och med betyda att annuiteten inte ens räcker till att betala räntan för skulden. Skulden kommer då att växa! Långivaren bör då informera dig om detta och föreslå en höjning av annuiteten som täcker räntekostnaden.

Ett lån kan också ha ändrad annuitet, även kallad äkta annuitet. I motsats till bibehållen annuitet innebär det att långivaren räknar om annuiteten varje gång räntan ändras. Fördelen med detta är att den löptid som du och långivaren från början avtalade alltid hålls. Nackdelen är att det kan vara svårt för dig att i förväg veta hur mycket du ska betala vid varje betalningstillfälle.

På så kallade serielån ökar amorteringens storlek efter hand under lånets löptid. Ofta är det en trappstegsmodell, det vill säga att amorteringen är exempelvis en procent av skulden de första fem åren, år sex till tio är den två procent av skulden, och så vidare.