Rättigheter och skyldigheter om kontanter

Offentligrättsliga förhållanden som sjukvård

I offentligrättsliga förhållanden, som alltså rör förhållanden mellan staten och den enskilde, är rätten att avtala bort kontanter som betalningsmedel begränsad. Som exempel så kan inte regionerna (f d landstingen) vägra att ta emot kontant betalning av sina patienter.

Livsmedelsbutiker och apotek ska ta emot kontanter

Sedan den 1 juli 2026 så måste livsmedelsbutiker och apotek ta emot kontanter som betalmedel. Skylidgheten gäller bara för belopp som högst uppgår till 0,1 prisbasbelopp (592 kr 2026). Skylidgheten kan också begränsas om säkerheten inte kan upprätthållas eller om kostnaderna för att hantera kontanterna blir för stor.

Eftersom det i många fall råder avtalsfrihet så kan andra butiker än livsmedelsbutiker samt restauranger, bussar och gym bestämma att man som kund till exempel bara kan betala med kort. Eller för den delen att butiken eller restaurangen inte accepterar mynt som betalning eller vissa valörer på sedlar.

Det bör finnas ett synligt anslag i lokalen om att man bara accepterar kortbetalning så att du som kund kan välja att handla eller äta där eller någon annanstans. När du som kund går in i butiken eller ombord på bussen så anses du acceptera de aktuella betalningsvillkoren. Du kan alltså inte kräva att alltid få betala med kontanter.

Huvudregeln att var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning kan alltså avtalas bort. Den här avtalsfriheten gäller också mellan banker och deras kunder. Ett sådant avtal kan vara skriftligt eller muntligt. Det behöver alltså inte vara fråga om ett regelrätt skriftligt avtal utan det räcker med att kunden informeras om att banken inte tar emot kontanter.

Bankerna ska dock möjliggöra kontanthantering för konsumenter genom att erbjuda tillgång till kontantautomater. Genom automaterna ska det gå både att ta ut, och sätta in, kontanter.