Ansvarsskada
ARN 2017-09256 - Ansvarsförsäkringen ska ersätta skador på annans husdjur med ett skadestånd motsvarande vårdkostnaderna för djuret, oaktat djurets ekonomiska värde
Konsumentens (K:s) hund orsakade skada på grannens kanin. K begärde ersättning ur ansvarsskyddet i sin hemförsäkring för att ersätta kaninägaren för de veterinärvårdskostnader som hade uppkommit till följd av hundens angrepp på kaninen.
Försäkringsbolaget motsatte sig att betala hela det begärda beloppet 18 131 kr motsvarande veterinärvårdskostnaden för bla undersökning, röntgen och operation av kaninens skadade öga. Bolaget ansåg att 5 000 kr som redan hade utbetalats var tillräckligt.
Allmänna reklamationsnämnden (ARN) hänvisade i sin bedömning till hund- och kattdomarna, NJA 2001 s. 65 I och II. I dessa domar uttalade Högsta Domstolen att det är rimligt att djurägaren söker vård för djuret även om vårdkostnaderna överstiger djurets ekonomiska värde.
ARN konstaterade att det i aktuellt fall inte hade framkommit någon omständighet som talade för att de vidtagna vårdåtgärderna varit medicinskt ogrundade. Det hade varit fråga om vårdåtgärder vid ett tillfälle och kaninen levde nu, såvitt framkommit, ett fullgott liv till följd av de vårdåtgärder som vidtagits. Försäkringsersättningen borde därför, enligt nämndens uppfattning, motsvara de medicinskt grundade vårdkostnader som en genomsnittlig djurägare rimligen är beredd att betala för sitt husdjur.
BESLUT: Nämnden rekommenderade försäkringsbolaget att ändra sitt beslut
ARN 2008-8548 - Fastighetsägare var inte ansvarig för skada på bil av fallande träd.
Konsumentens (K:s) bil skadades av ett nedfallande träd. Bilen var bara trafikförsäkrad. K ansåg att fastighetsägaren under en längre tid brustit i tillsyn av fastigheten och dess omgivningar vilket orsakade skadan på K:s bil. Hon begärde ersättning för bilen och dess utrustning samt för extrakostnader som uppstått i samband med händelsen.
Genom sitt försäkringsbolag nekade fastighetsägaren att lämna ersättning för den skadade bilen. Bolagets bedömning var att händelsen omöjligen hade kunnat förutses. Trädet hade inga synbara brister och det fanns inte några andra omständigheter som gjorde att fastighetsägaren borde ha låtit ta ner det tidigare. Utredningen visade också att skötsel och översyn från fastighetsägarens sida bedrivits på ett normalt och högst tillfredsställande sätt. Bolaget ansåg inte att det var visat att skadan på K:s bil uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse från fastighetsägarens sida.
Allmänna reklamationsnämnden (ARN) påpekade att tvisten i ärendet var frågan om skadan uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse från fastighetsägarens sida. Det är K som har bevisbördan för att fastighetsägaren vållat skadan. Nämnden kunde inte finna att K lyckats visa att fastighetsägaren varit försumlig eller vårdslös i förhållande till att det aktuella trädet föll och orsakade skadan på bilen. K hade därför inte rätt till ersättning från fastighetsägarens ansvarsförsäkring.
BESLUT: Nämnden rekommenderade inte ändring av försäkringsbolagets beslut