Inte grovt oaktsam

ARN 2011-4489 – Inte grovt oaktsamt att ha sin väska hängande på stolen på restaurang.

En konsument har haft sitt kontokort i en plånbok i en väska som hon hade med sig på restaurang. Hon hängde väskan över stolen som hon satt på och märkte inte när plånboken stals. När hon skulle betala för middagen upptäckte hon att kortet var borta.

Om obehöriga uttag har kunnat göras på grund av att kontohavaren har varit grovt oaktsam ansvarar kontohavaren för beloppet, dock max 12 000 kr. Vid bedömningen av om en kontohavare varit grovt oaktsam görs en samlad bedömning utifrån den miljö och situation som kontohavaren ha befunnit sig i. ARN ansåg att det inte kan anses vara grovt oaktsamt att på en restaurang eller motsvarande förvara ett bankkort i en handväska eller kavaj som kontohavaren har intill sig. ARN rekommenderar att banken ersätter konsumenten för de obehöriga transaktioner som skett med kortet.

ARN 2012-2610 – Att förvara kort och tillhörande kod i bostad är inte grovt oaktsamt.

Vid ett inbrott i konsumentens bostad stals hans kort och tillhörande kortkod. Kortet förvarades i en skrivbordslåda och koden förvarades i en låst låda i ett annat rum. Obehöriga kortuttag skedde därefter med 10 000 kronor.

Banken ansåg att konsumenten själv skulle stå för de obehöriga uttagen i och med att han inte följt kortavtalet. I kortavtalet angavs bland annat att kortinnehavaren var skyldig att förstöra den handling som banken skickat ut med kortkoden.

Allmänna reklamationsnämnden (ARN) konstaterade att det av lag (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument framgår att en konsument själv ansvarar för de obehöriga transaktioner som skett om "en obehörig transaktion kunnat genomföras för att kontohavaren genom grovoaktsamhet åsidosatt sina skyldigheter enligt kortavtalet".

Nämnden ansåg emellertid att konsumenten inte på ett grovt oaktsamt sätt hade brutit mot kortavtalet. Nämnden menade att det för normalkonsumenten inte anses som onormalt att förvara en kod tillhörande ett betalkort i hemmet. Nämnden ansåg vidare att det inte kan ses som rimligt att en konsument ska anses skyldig att räkna med att känsliga uppgifter, som kortkoder, kan förloras vid ett inbrott i en låst bostad. ARN kom därför fram till att konsumenten hade rätt till ersättning av banken med 10 000 kronor.