2021-09-03 Blogg

Fortfarande dyrare att välja att betala i svenska kronor utomlands

De allra flesta av oss betalar med kort när vi är utomlands. Då ställs vi ofta inför frågan om vi vill betala i svenska kronor, SEK eller i landets valuta? Frågar man personalen i butiken, eller läser informationen i en uttagsautomat eller på en webbsida, så får man ofta intrycket att det är bäst att välja att betala i SEK. Men stämmer det?

Jag har skrivit flera blogginlägg tidigare om DCC eller Dynamisk valutaväxling som det heter när du betalar i SEK utomlands (DCC = Dynamic Currency Conversion). Förra gången jag undersökte det här blev det alltid dyrare, men det är några år sedan jag kollade sist och sedan dess har företeelsen även reglerats inom EU. Så det kan vara på sin plats med en uppdatering.

Hur går det till?

DCC-växlingar går till som följer:

  1. När du ska betala i en utländsk butik (fysisk eller online) så får du ofta ett erbjudande om att få betala i SEK i stället för den valuta som gäller i det land där butiken ligger.
  2. Väljer du att betala i SEK innebär det att det är butikens egen bank som växlar åt dig. Du får då en fast kurs och butiken påstår ofta att det är en fördel att du inte behöver oroa dig för eventuella negativa kursförändringar över natten, som kan bli fallet om du väljer att betala i lokal valuta och eftersom köpkursen framgår först nästa dag.
  3. Om du i stället väljer att betala i den lokala valutan så är det din egen bank som växlar åt dig. De använder antingen VISAs eller Mastercards kurser och så lägger de på ett valutaväxlingspåslag, oftast mellan 0 och 2%. (Ju lägre påslag, desto bättre för dig som konsument,)

Informationen reglerad inom EU

För några år sedan tröttnade EU på att konsumenter fick betala höga avgifter utan att förstå det och de införde en reglering. Den innebar att säljarens betaltjänstleverantör var tvungen att tala om vilket påslag de gjorde när de erbjöd en DCC-växling. Och man jämförde den mot Europeiska Centralbankens referensväxelkurs (ECB). På så vis hoppades man inom EU att konsumenterna skulle kunna göra ett mer informerat val när de valde mellan vem som skulle växla deras pengar, Och att det förhoppningsvis skulle uppmuntra till en konkurrens i växlingsavgifter. Frågan är dock om EU lyckats med det och skillnaderna blivit mindre?

Hur mycket kan det skilja?

Jag gjorde nyligen ett antal köp i Spanien och blev då nästan alltid erbjuden att få göra en DCC-växling, det vill säga att butikens egen bank växlade till en fast kurs i SEK. Det kan kanske skilja mellan olika länder men Spanien är vårt populäraste resmål och fungerar bra som exempel. Vid alla köp fick jag en kortfattad information i betalterminalen om att man gjorde ett procentuellt påslag mot ECBs Eurokurs - precis som regleringen kräver. Påslaget varierade mellan 2,4 och 4,13 procent vid mina köp.

Jag har flera kontokort och de har ett valutaväxlingspåslag på mellan
0 och 2 %. När jag ska betala utomlands använder jag naturligtvis alltid det med 0 % valutaväxlingspåslag.

Vid ett tillfälle skulle jag köpa en vara för 126 Euro. Jag fick två alternativ i betalterminalens display – 126 Euro eller 1 351 SEK? Under det stod det att man för SEK- kursen gjort ett påslag på 4,13% gentemot ECB-kursen. I mitt fall blev det totalt 10,72 SEK för 1 Euro.  

På ett köp på 126 Euro sparade jag 54 kronor på att välja lokal valuta

Jag valde att betala i lokal valuta, dvs 126 Euro. När jag senare kontrollerade vad min bank debiterat mig för köpet så har det kostat mig
1 297 SEK (till kursen 1 Euro = 10,29 SEK). Eftersom min bank inte gör något valutaväxlingspåslag på mitt kort betalar jag bara enligt Mastercards växelkurs, vilket blev mycket förmånligare än att betala enligt ECB-kursen plus 4,13 procent.

Bara på detta köp på 126 Euro sparade jag alltså 54 kronor.

Blir det alltid dyrare?

Men blir det alltid sådana här stora skillnader? Nej, inte nödvändigtvis. Om du låter din bank växla så sätts kursen i efterhand. Om det då har skett valutaväxling till en sämre kurs så kan du få betala lite mer. Men valutakurser går ju åt bägge hållen och förändringen kan lika gärna bli bättre. Sedan är det ju inte säkert att skillnaden mellan påslagen är lika stor som i det här fallet. Det finns kort som gör valutaväxlingspåslag med upp till 2 % och vid ett tillfälle hade de bara lagt på 2,4 procent vid DCC-växlingen. I det fallet är skillnaden marginell och skulle då växlingen ha gjorts till en sämre kurs under natten är det inte omöjligt att DCC-växlingen varit billigare i det enskilda fallet.

Hur ska man tänka?

Om man som konsument ska förenkla sin tillvaro när man ska betala med kort inom EU,  slippa behöva läsa och förstå minimala texter på betalterminalen och inte behöva hålla sig uppdaterad om olika växelkursen från ECB, VISA eller Mastercard så är rådet detsamma som senast jag bloggade i detta ämne: Använd ett kort med lågt valutaväxlingspåslag och välj alltid att betala i lokal valuta.

Gör du det kontinuerligt är det sannolikt att du till sist kommer spara en hel del pengar på växlingsavgifter utan att behöva fatta beslut vid varje köptillfälle utomlands. 

 

Fredrik Nordquist är en 53-årig jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå med examen från bland annat University of Strathclyde i Glasgow. Har stort intresse för privatekonomi och då främst för betaltjänster och sparande. Vill framför allt väcka intresse för vardagsfrågor som påverkar konsumentens plånbok och tillgång till finansiella tjänster.