Hur mycket får priset höjas på din försäkring?

Många gånger är priset på försäkringar inget problem utan marknaden fungerar väl, genom konkurrens. Oskäliga prishöjningar motverkas genom att konsumenter väljer ett annat bolag när de inte är nöjda. Men det finns några problemområden där man ska se upp och där lagstiftningen till och med kan sägas ha sina brister och oklarheter. Det gäller:

• Information om vad som är individuellt påslag på ditt pris finns inte.
• När har försäkringsbolagen rätt att göra individuella påslag?
• Stora prishöjningar på försäkringar som är svåra att byta (som djurförsäkringar).

Informationen om individuella påslag

När priset på en försäkring höjs har det oftast att göra med generella prishöjningar - som beror på till exempel ökade skadekostnader. Men det förekommer också individuella påslag. Det kan vara så att en konsument får ett högre pris på grund av att hen ses som en större risk än normalt. Här finns det ingen enhetlighet i hur försäkringsbolagen gör, men hos vissa bolag kan tre skador de senaste två åren leda till en högre premie året därpå.

Var uppmärksam på om priset går upp mycket

Exempel: Du möts av att priset på din hemförsäkring gått upp från 4 000 till 8 000 kr. Ingenstans skriver försäkringsbolaget att till exempel 1 000 kr beror på generella höjningar och 3 000 kr på din skadehistorik. Har du ingen direkt uppfattning om prisbilden kan du givetvis tro att allt är en generell höjning. Var därför uppmärksam på om priset går upp mycket. Och fråga om det beror på ett individuellt eller generellt påslag. Du har rätt att få reda på det!

Otydligt om vad som är generellt och individuellt påslag

Tyvärr är försäkringsbolagen inte alltid tydliga med vad som är ett generellt och ett individuellt påslag. En konsument kan då felaktigt tro att det enbart handlar om generella påslag. Det finns inte någon direkt skyldighet för försäkringsbolaget att informera om vad som är vad, vilket är en brist. Får man fullständig information är man nog mer benägen att byta försäkringsbolag, eller åtminstone undersöka saken. Frågar konsumenten försäkringsbolaget måste de däremot redovisa vad som är ett individuellt påslag.

Här skulle vi önska att konsumenterna alltid får information om vilken andel som är generell och vilken andel som är individuell prishöjning.

När får försäkringsbolagen göra individuella påslag?

Kan försäkringsbolagen motivera att en person, via skadehistorik, är en högre risk så är det okej att ta ut ett högre pris. Men det kan i något fall ses som att man i praktiken nekar en person fortsatt försäkring. Och det finns något som heter kontraheringsplikt, som betyder att personer har rätt att teckna försäkring. Om ett normalt pris på en försäkring är 5 000 kr och försäkringsbolaget vill ta 25 000 kr eller 50 000 kr skulle det kunna ses som ett nekande, men var prisgränsen går är inte klart.

Är man verkligen en högre skaderisk eller har man bara haft otur?

Man kan framför allt ifrågasätta höjningen om man anser att man faktiskt inte är en högre skaderisk utan haft ren otur. I ett stort skadekollektiv (dvs i ett bolag med många försäkringstagare) kommer ju några naturligt att ha stor otur under en viss tid, utan att det i sig är ett tecken på en långsiktigt högre skaderisk.

Kan liknas vid ett experiment med udda utfall

Bedömningen av skaderisk kan liknas vid ett experiment med udda utfall: Ge en miljon kunder en tärning och be dem slå tärningen fem gånger i följd så kommer några resultat att gå emot de vanligaste resultaten och några kommer att slå ettor fem gånger i följd. Men upprepar du experimentet om två år kommer andra kunder att slå ettor.

Vad säger lagen?

I försäkringsavtalslagen står det så här i lagkommentaren om nekande av försäkring:

”Det förhållandet att konsumenten i övrigt utgör en dålig personlig risk, dvs. genom sina personliga förhållanden kan antas innebära en större risk än flertalet för att försäkringsfall skall inträffa, bör inte annat än i rena undantagsfall kunna åberopas till stöd för att vägra försäkring. Som exempel kan nämnas att den försäkrade förut har drabbats av ett stort antal skador, och skadorna dessutom tyder på en vårdslöshet som klart överstiger det normala. Har däremot oturliga omständigheter bidragit till skadorna, kan en ogynnsam skadestatistik normalt inte åberopas som särskilda skäl för att vägra försäkring.” 

Formuleringen gäller nekande av försäkring, men argumentet ”oturliga omständigheter, snarare än att man är en dålig risk” är gångbart även vid prishöjningar. Sammanfattningsvis är det tydligt att försäkringsbolagen inte får säga nej, men i vilken mån de får höja priset, och när en prishöjning blir så stor att det i praktiken är ett nekande är oklart.

Får vissa konsumenter betala sina egna skador och inte längre dela risken?

Det stora problemet är att prishöjningarna kan uppfattas som att konsumenterna får betala sina egna skador och att den naturliga riskspridningen inte fungerar. En särskild faktor som är svårmotiverad är om försäkringsbolagen väger in skador från andra försäkringar inom familjen och att det gäller oavsett hur små skadorna är. Då handlar det plötsligt inte bara personens risk utan familjens risk.

Här skulle vi önska att försäkringsbolagen tydligare motiverar på vilket sätt personen är en ”sämre risk” och inte slentrianmässigt höjer priset efter ett visst antal skador. För att vara en sämre risk bör man agerat vårdslöst, inte bara drabbats av ren otur. Och hur kan familjemedlemmars agerande eller otur egentligen säga något om försäkringstagarens risk? De skador i skadehistoriken som inte på något sätt var personens fel borde inte leda till en prishöjning.

Försäkringar som är svåra att byta

Djurförsäkringar är ett bra exempel på där det kan uppstå stora problem vid prishöjningar. Försäkringarna är även de ettåriga och förlängs ett år i taget, men kundrelationen är oftast mycket längre än så. Har ens djur haft en skada eller sjukdom så är det svårt att byta försäkring på grund av att ett annat bolag kanske inte vill försäkra ett djur med den skadehistoriken, och efter att djuret uppnått en viss ålder kan det vara omöjligt. Den nya försäkringen kommer givetvis inte att täcka skador som inträffat hos det gamla försäkringsbolaget – här uppstår en inlåsningseffekt. Situationen skiljer sig stort mot t ex en hemförsäkring eller bilförsäkring där det normalt inte är några problem att byta.

Frågan är komplicerad, eftersom avtalen bara är ett år. Men något slags skyddsregel borde möjligen övervägas så att marknaden fungerar bättre när man märker att konsumenter (eller snarare deras djur) är inlåsta i en försäkring, Åtminstone borde försäkringsbolagens motiveringar vara extra tydliga. Och en närmast filosofisk fråga är om det finns någon vårdslöshet när skador sker, djur är väl knappast vårdslösa (även om i och för sig djurägare kan vara det).

Fråga om din premiehöjning

Om du får en premiehöjning -  dra dig inte för att kontakta försäkringsbolaget och begära en förklaring till vad prishöjningen beror på.

Hej och kul att du hittat till bloggen! Jag heter Gustav Jonsson, och är jurist och pensionsexpert på Konsumenternas Försäkringsbyrå. Genom bloggandet hoppas jag kunna dela med mig av personliga reflektioner och nyttiga tankar kring allt inom försäkring. Privat lever jag ett ganska stillsamt liv. Stora intressen, förutom försäkring, är ekonomi, musik och sport.