Om bolån

Ett bolån tar du för att finansiera ett köp av till exempel en villa eller bostadsrätt, men du kan också ta ett bolån för att bekosta en utbyggnad eller renovering av bostaden. När du tar ett bolån vill långivaren ha en säkerhet/pant i bostaden.

För de flesta av oss är ett bostadsköp den största investeringen som vi någonsin gör och de allra flesta måste låna till köpesumman. Det är främst banker som lämnar bolån, men även vissa kreditmarknadsbolag. Det är bra att kontakta flera långivare och begära offerter från dem innan du tar ett lån.

Marknadsvärdet på bostaden och din betalningsförmåga avgör hur mycket pengar du får låna. För att du själv ska kunna bilda dig en uppfattning om hur stort lån du kan få kan du använda dig av vår bolånekalkyl. Där kan du också se hur mycket du behöver amortera på lånet.

Du behöver finansiera en del av ditt bostadsköp med en kontantinsats. Banken lånar inte ut mer än högst 85 procent av bostadens marknadsvärde med bostaden som säkerhet.

När du räknar på kostnaden för lånet får du inte glömma att det tillkommer avgifter för lagfart och för att ta ut pantbrev om du köper ett hus. Lagfarten kostar 1,5 procent av köpesumman och för pantbrev får du betala 2 procent av pantbrevsbeloppet. Dessutom tillkommer administrativa avgifter. Du kan läsa mer om kostnader vid pantsättning här.

Vad är ett bolån?

Ett bolån är i de flesta fall ett lån som du tar med din bostad som säkerhet. Men det finns en lite vidare definition av bolån i konsumentkreditlagen. Ett bolån, eller en bostadskredit som det kallas i lagen, är ett lån som du tar med säkerhet i en fastighet, en bostadsrätt, en tomträtt eller en byggnad. Men det kan också vara ett blancolån som du tar i syfte att köpa, eller behålla, äganderätten till sådan egendom, det vill säga utan att du pantsätter den som säkerhet för lånet. Att lånet definieras som ett bolån har betydelse för vilka regler som gäller för lånet.

Om du tar ett blancolån för att köpa en fastighet (till exempel en villa eller ett fritidshus), en bostadsrätt, en tomträtt eller en byggnad som inte hör till en fastighet (vilket brukar kallas byggnad på ofri grund) räknas det alltså som ett bolån. När du ansöker om ett blancolån så behöver inte långivaren eller låneförmedlaren fråga dig vad ditt syfte med lånet är. Men om långivaren erbjuder lån utan säkerhet för att köpa bostäder så ska långivaren betrakta lånen som bolån och följa de regler som gäller specifikt för bolån. Ett exempel på det är om du tar ett lån för att finansiera en del av köpeskillingen som ligger ovanför bolånetaket, det vill säga över 85 procent av bostadens marknadsvärde. Ett annat exempel är om du själv lämnar uppgifter så att det framgår att syftet med lånet är att du ska köpa en bostad.

Blancolån som du tar för att renovera eller bygga ut en bostad omfattas inte av definitionen av bolån. Blancolån som du tar för att finansiera glappet mellan köpet av en ny bostad och försäljningen av din tidigare bostad, så kallade överbryggningslån, räknas inte heller som bolån om de har en obestämd löptid eller ska betalas tillbaka inom tolv månader.

Handpenningslån och byggnadslån, som du tar med säkerhet i egendomen, räknas som bolån.

Låneförmedlare

När du ansöker om ett bolån kan du göra det direkt hos en långivare eller hos en låneförmedlare (kreditförmedlare). En låneförmedlare kan antingen vara fristående eller representera en eller flera långivare. En låneförmedlare ska lämna speciell information till konsumenter innan förmedlingen påbörjas. Informationen ska du få på papper eller i något annat varaktigt medium, exempelvis via e-post.

  • Förmedlaren ska informera om det register hos Finansinspektionen där låneförmedlaren är upptagen
  • Du ska få information om ifall förmedlaren förmedlar lån enbart från vissa långivare och vilka dessa är. Är förmedlaren däremot helt fristående från alla långivare så behöver det inte anges!
  • Förmedlaren ska upplysa om ifall du kan få rådgivning
  • Det ska framgå vilka avgifter som förmedlaren tar ut, eller alternativt en metod för att beräkna avgifterna
  • Förmedlaren ska också informera om vilken ersättning som han eller hon eventuellt får från en långivare eller någon annan, om ersättning eller provision förekommer. Om förmedlaren får ersättning ska det framgå hur stort beloppet är. Går det inte att ange ett belopp innan förmedlingen påbörjas så ska uppgiften lämnas senare i EU-faktabladet. Om ersättningen skiljer sig åt beroende på vilken långivare som du senare väljer ska du få information om det, och om du vill även hur nivåerna på de olika ersättningarna skiljer sig åt
  • Du ska få information om möjligheterna att framföra klagomål till förmedlaren och även om möjligheten att få en eventuell tvist prövad utanför domstol (det vill säga hos Allmänna reklamationsnämnden)
  • Förmedlaren ska också ange sina kontaktuppgifter - namn, adress och organisationsnummer.

Kunskap och kompetens

I och med de nya reglerna för bolån som gäller från och med 2017 infördes ett krav i konsumentkreditlagen på att de som arbetar med bolån hos långivare och låneförmedlare ska ha tillräcklig kunskap och kompetens för att erbjuda, bevilja eller förmedla bolån eller ge råd om bolån. Det är framför allt bolånehandläggare och andra som har en direkt koppling till kreditgivningen som omfattas av kunskapskraven.

Bankerna har tillsammans med SwedSec beslutat att ta fram gemensamma kunskapskrav för bolånehandläggare. All personal som hanterar bolån ska genomgå ett licensieringstest hos SwedSec och bli ”SwedSec-licensierade bolånerådgivare”.