Penningtvätt

Vad tjänar du? Var kommer dina pengar ifrån? Är du politiskt aktiv? Det är frågor som konsumenter ofta möter i sina kontakter med banken. Andra har stött på praktiska problem och blivit nekade när de vill öppna konton eller sätta in kontanter när de saknar svenska ID-handlingar eller inte kan redogöra för varifrån pengarna kommer.

Bakgrunden till sådana frågor och kontroller är den så kallade Penningtvättslagen. Enligt den lagen är banker, och många andra företag, tvungna att motverka att deras system missbrukas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

En stor del av det arbetet består i att de måste veta vilka deras kunder är, var deras pengar kommer ifrån och varför de vill genomföra sina transaktioner. Det kallas för kundkännedom och banken måste måste ha tillräcklig med kundkännedom för att kunna hantera risken för penningtvätt och finansiering av terrorism. Det arbetet ska anpassas till risken banken har för att deras system missbrukas.

 

Att tänka på

  • Banken får inte upprätthålla en affärsförbindelse om de inte har tillräckligt kundkännedom för att hantera risken för penningtvätt.
  • Lagen är riskbaserad – det innebär att det inte står exakt i lagen vad banken ska göra – istället beror det på nivån av risk.
  • Banken ska tillämpa striktare rutiner vid hög risk.
  • Du måste samarbeta med banken så att de kan få tillräcklig kundkännedom

Stora summor befaras bli tvättade varje år i Sverige

I rapporten Penningtvätt - en nationell riskbedömning från 2013 bedömdes det att cirka 130 miljarder kronor tvättas varje år i det svenska finansiella systemet. I 2019 års nationella riskbedömning nämns ingen summa men den torde vara ännu högre. 

 

Hur stora summor som passerar systemet för att finansiera terrorism är svårare att uppskatta men det bedöms vara miljonbelopp. Och även förhållandevis små belopp kan skapa extremt stor skada om de är kopplade till terrorism.

Det finns en gemensam nämnare mellan de två olika brottstyperna penningtvätt och terrorismfinansiering: förövarna använder i stor utsträckning de finansiella systemen för att uppnå sina mål och syften. Därför kan brotten också bekämpas med liknande metoder och behandlas i samma lagstiftning.

Lagen om penningtvätt från 2017

För att förhindra det här har man i Sverige infört lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism från 2017. Lagen grundar sig på EU:s fjärde penningtvättsdirektiv som i sin tur baseras på internationella principer från FATF, Financial Action Task Force.

Så påverkar lagen dig
Lagen ger inga exakta direktiv
Bankernas rutiner kan se olika ut
Inte bara banker ska följa lagen om penningtvätt