Om du inte betalar

Att bestrida ett krav på betalning innebär att du, helst skriftligen, kontaktar betalningsmottagaren och påpekar att räkningen är felaktig. Skriv också ditt skäl till varför du anser att personen eller företaget inte har rätt till betalning. Det är viktigt att du lyfter fram vad du har för skäl för att inte betala. Det är för att personen eller företaget ska kunna göra en egen utredning om hans krav är riktigt eller om ditt skäl att inte betala är riktigt.

Om du väljer att bestrida och inte betala ett krav riskerar du att betalningsmottagaren lägger på kostnader som ränta och avgifter. Hur mycket ränta och vilka avgifter som du kan få betala beror på vad det står i avtalsvillkoren. Syftet med kostnaderna är att se till att så många som möjligt betalar i tid men även för att uppmana dig att betala in ett belopp när du är försenad med betalningen. Betalningsmottagaren kan också välja att gå vidare till domstol för att få frågan prövad om du behöver betala.

Om du vill undvika att betala in olika kostnader kan du betala kravet samtidigt som du bestrider. Ange då i bestridandet att du betalar under protest. Nackdelen med att du betalar in beloppet är att du överger ditt bästa "vapen" mot betalningsmottagaren - möjligheten att hålla inne betalning. Om du betalar in beloppet så är det du som kommer behöva rikta krav på återbetalning om kravet var fel. Det kan i slutändan leda till att du, om mottagaren inte betalar tillbaka frivilligt, måste driva en process mot betalningsmottagaren för att få tillbaka dina pengar.

Vid hyrestvister kan du deponera det belopp som du och hyresvärden tvistar om. Det gör du i så fall hos Länsstyrelsen. Vid övriga tvister, exempelvis om du köpt en vara som är felaktig, kan du inte deponera pengarna i väntan på att tvisten blir löst. Har du en skuld till någon men det finns vissa hinder för att du ska kunna betala, så kan du göra en så kallad nedsättning av pengarna hos Länsstyrelsen. Det gäller om du inte vet vem det är som ska ha pengarna, om den som du ska betala till vägrar att ta emot pengarna eller om två eller flera personer kräver dig på betalning och det är ovisst vem som är rätt mottagare. I och med nedsättningen av pengarna räknas det som att du har betalat.

I de fall du inte betalar ett betalningskrav har betalningsmottagaren möjlighet att ta till olika åtgärder för att få betalt. Det vanligaste är att du först får en påminnelse från bolaget där det framgår att du är sen med betalningen och där de uppmanar dig att göra betalningen så fort som möjligt men, de kan välja att gå vidare till inkasso, kronofogden eller domstol direkt för att få betalt. 

Om det stått i avtalet från början kan betalningsmottagaren ta ut en avgift som ersättning för den kostnad han har för att skicka ut påminnelsen. Om du inte betalar ett betalningskrav kan du behöva betala ränta, antingen för att det står i avtalet med bolaget eller för att de har rätt att ta ut dröjsmålsränta enligt räntelagen. Läs mer om kostnader och dröjsmålsränta här.

Det finns inget lagkrav på att du ska få en påminnelse först utan en betalningsmottagare kan gå vidare direkt efter att betalningskravet har förfallit till betalning.

Om betalningsmottagaren inte får betalt efter att de har skickat ut en påminnelse brukar ett inkassoföretag kopplas in, eller så kan betalningsmottagaren gå vidare till Kronofogdemyndigheten.

Viktigt att tänka på är att ju längre tid du dröjer med din betalning desto mer avgifter och ränta läggs på skulden. Du kan även få hemskickat ett inkassokrav från ett inkassobolag, läsa mer om inkasso här.

Huvudregeln är att du ska betala ett avtal som du har ingått förutsatt att ett bolag eller kreditgivaren har presterat sin del av avtalet. Men det finns också regler som säger att ett betalningskrav kan bli för gammalt vilket gör att du inte behöver betala kravet, det kallas att kravet preskriberas.

Tio år för vanliga lån

För att ett lån ska bli preskriberat är huvudregeln att det måste ha gått tio år från det att du sist fick en uppmaning att betala kravet eller fick en påminnelse om att du har en obetald skuld.

Tre år för konsumentköp

Preskriptionstiden är normalt tre år för betalningskrav som handlar om att du som konsument köpt varor eller tjänster, så kallade konsumentfordringar.

Ett krav preskriberats inte med automatik utan kräver att du själv framför att kravet är för gammalt, preskriberat. Även om preskriptionstiden har gått ut kan alltså företaget skicka ett krav om betalning eller gå till domstol med kravet.

Om du betalar ett preskriberat betalningskrav kan du inte kräva tillbaka pengarna med hänvisning till att skulden var preskriberad vid betalningstillfället. Det är därför viktigt att du gör en kontroll av en betalningspåminnelse om det gått lång tid sedan avtalet ingicks eller senaste betalningspåminnelsen.