Försäkring eller buffert?

Du skaffar främst försäkringar som skydd för skador som du ekonomiskt inte kan ”ta själv”. Det finns en stor skillnad mellan när en försäkring ger ett katastrofskydd och när den bara täcker ett mindre belopp. För det som gäller katastrofskydd är försäkring alltid nödvändigt. Men de försäkringar som täcker lägre belopp kan du, om du vill, ersätta med ett eget buffertsparande.

OBS! Se den här informationen som tankar, idéer och exempel på hur man kan prioritera - inte som rådgivning eller personliga rekommendationer. Du måste alltid fatta egna beslut baserat på din situation och inställning till försäkringar.

Risken avgör

Hur du ser på risk påverkar vilken nivå av försäkring du väljer. Är du väldigt ovillig till att ta risk och vill undvika förluster till varje pris är det rationellt att ha en hög försäkringsgrad. Även om det i och för sig innebär en mindre förlust hela tiden, i form av kostnaden för försäkringen. Försäkring har, liksom det mesta, inslag av psykologi. Om du däremot kan tåla hög risk så är det rationellt att ha en lägre grad av försäkring.

Storlek på bufferten spelar roll

Storleken på din buffert för oförutsedda utgifter påverkar också. Ju större buffert desto mindre behov av att försäkra sig för mindre skador. Har du en årslön på banken kan du lättare ta mindre ekonomiska smällar själv. Har du däremot ingen större buffert så ökar ditt behov av att försäkra dig även för mindre smällar.

Oavsett hur man ser på buffert och risk så är försäkring på små belopp inte rationellt. Köper du en klocka för 500 kr är det onödigt med en försäkring. Sådana smällar är helt naturliga att ta själv och bör rymmas inom en normal buffert.

För att fundera på budget och buffert kan Budgetkalkylen hos Hallå Konsument vara till hjälp, och avsnitt 7 i Bank- och finanspodden

Det oväntade kan hända

En ekonomisk smäll kan komma i oväntade former. Anledningen till att många försäkringar är nödvändiga är att det i flera finns ett "katastrofskydd" inbakat i dem - för om du skulle råka ut för en omfattande brand- eller vattenskada, eller få sjukvårdsräkningar om du blir sjuk utomlands.

Andra exempel är om ditt barn blir sjukt och du måste gå ner i arbetstid (vårdbidrag), vistas en längre tid på sjukhus (förlorad arbetsinkomst) eller om barnet på grund av sjukdom eller olycksfall aldrig kommer ut i arbetslivet. Eller tänk om du råkar köra på någon i skidbacken och den personen aldrig mer kan jobba? Ett sådant skadeståndskrav kan den ansvarsförsäkring som ingår i alla hemförsäkringar täcka.

Basförsäkringar finns

Om du är en person som enbart är ute efter ett katastrofskydd kan du välja att teckna försäkringar som inte täcker lika mycket men är billigare - och/eller höja självriskbeloppen. Men då finns det en risk - speciellt i barnförsäkringar - att högst relevant innehåll försvinner.

Skydd mot katastrof?

För vissa försäkringar är katastrofskyddet inte alltid är uppenbart eller nödvändigt. Men allt beror förstås på situationen, en livförsäkring kan t.ex. ibland vara helt avgörande för efterlevande. Men om du varken har efterlevande eller lån är det inte lika viktigt.

Ett sätt att utvärdera om du tycker dig behöva en sjuk- och olycksfalls eller inkomstförsäkring är att använda webbtjänsten Ersättningskollen. Den visar vad samhället ger för skydd om du råkar ut för en sjukdom eller olycksfall, och vilket behov du kan ha av att komplettera det.

Läs också blogginlägget Försäkringarna du kan skippa Konsumenternasblogg 

Informationsansvarig
Konsumenternas Bank- och finansbyrå