Grovt oaktsamt eller särskilt klandervärt

Obehöriga transaktioner betyder inte bara köp som någon annan än du gör med ditt bankkort eller dina bankkortsuppgifter. Det är också överföringar som någon obehörig gör till exempel med hjälp av ditt BankID. Du ska som huvudregel inte behöva stå för obehöriga köp och uttag som någon annan gör men om du till exempel anses ha varit grovt oaktsam eller särskilt klandervärd, kan bli helt eller delvis betalningsskyldig.

Reglerna om obehöriga transaktioner finns sedan den 1 maj 2018 i betaltjänstlagen. Tidigare fanns det en separat lag som reglerade ansvaret för obehöriga transaktioner, lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Den lagen upphörde att gälla den 30 april 2018.

Vad innebär grovt oaktsam?

Med grovt oaktsam menas att du ska ha agerat på ett sätt som markant avviker från vad som är normalt beteende. Det finns inte någon enkel regel som avgör vad som är oaktsamt eller grovt oaktsamt utan det får avgöras från fall till fall. Generellt kan man säga att för att anses vara grovt oaktsam så ska det vara fråga om något mer än lindrigt slarv eller tillfällig glömska.

Ett exempel kan visa på skillnaden. Förutsättningen är följande: du har din plånbok med kortet i fickan på din jacka som du hängt över stolsryggen. Någon stjäl din plånbok. Du är på en restaurang vilket är en plats där stöldrisken generellt är större än normalt och du är därför enligt villkoren skyldig att ha konstant uppsikt över ditt kort. Om du sitter med ryggen mot väggen och det är få gäster i lokalen är det inte säkert att du skulle anses vara grovt oaktsam. Bara det faktum att någon lyckas stjäla kortet är nämligen inte tillräckligt. Är det däremot en livlig och fullsatt lunchkrog med många gäster och du sitter mitt i lokalen är risken stor att du anses vara grovt oaktsam och betalningsansvarig för de obehöriga uttag som gjorts.

Fast praxis hos ARN - vissa fall bedöms alltid på samma sätt

Även om varje fall måste bedömas för sig så har det utvecklats en fast praxis hos Allmänna reklamationsnämnden, ARN, vad gäller vissa situationer. Till exempel om någon stjäl ett kort ur en låst bil eller från ett låst hotellrum anses kortinnehavaren i princip alltid ha varit grovt oaktsam. Likaså om kortinnehavaren arbetar på en arbetsplats dit obehöriga kan ta sig in, till exempel en butik, ett sjukhus eller en reception. ARN har i dessa fall ansett att kortinnehavaren varit grovt oaktsam som inte låst in sitt kort.

Skydda kortkoden

Du ska aldrig ha din kod uppskriven i anslutning till kortet. Med kod menas PIN-koden till kortet men inte säkerhetskoden (CVV, CVC på kortets baksida) Om du har det anses du vara grovt oaktsam och därmed betalningsskyldig för obehöriga uttag som görs med kortet. Du ska också vara försiktig när du knappar in koden vid köp eller uttag.

Bestulen på kortet?

Om du blivit bestulen på kortet strax efter att du gjort ett eget köp eller uttag där du skyddat din kod på vanligt sätt och någon lyckats ta ut pengar med ditt kort och din kod så har du har du ändå goda möjligheter att slippa bli skyldig att betala. Allmänna reklamationsnämnden, ARN, har inte ansett att man varit grovt oaktsam i sådana lägen. Naturligtvis förutsatt att man haft uppsikt över sitt kort på ett korrekt sätt. I ett sådant fall kommer du dock att bli tvungen att betala självrisken om 400 kronor.

Om du däremot inte gjort något eget köp eller uttag i nära anslutning till stölden blir bedömningen oftast den motsatta. ARN har i flera beslut ansett att konsumenten måste ha haft koden uppskriven i anslutning till kortet när obehöriga uttag gjorts med rätt kod vid första försöket.

Spärra kortet

Vad gäller hur snabbt du måste spärra ditt kort så är ARN:s praxis ganska sträng. Du har inte särskilt gott om tid på dig att kontakta banken när du upptäcker att du saknar ditt kort. Det finns situationer då man kan behöva ha lite längre tid på sig att spärranmäla sitt kort till banken, bland annat vid bostadsinbrott eller om man förlorar kortet utomlands.

Om du har tillgång till en mobiltelefon och särskilt om du har möjlighet att gå in på internetbanken med hjälp av den kan det nog krävas att du kontaktar banken ganska omgående för att du inte ska anses vara grovt oaktsam. När du har spärrat ditt kort kan du inte längre bli betalningsskyldig för obehöriga uttag som sker efter spärren.

Särskilt klandervärd

Som konsument är du i de flesta fall bara betalningsskyldig upp till 12 000 kronor oavsett hur stort det obehöriga uttaget är. Det beror på en skyddsregel för konsumenter som finns i lagen. Bara om du anses ha varit särskilt klandervärd får du stå för hela beloppet.

För att en konsument ska anses ha varit särskild klandervärd ska det röra sig om kvalificerade former av grov oaktsamhet, där kontohavaren, kunden, genom sitt handlande får anses ha varit likgiltig till risken för obehöriga situationer och det skulle framstå som stötande att banken skulle behöva stå för någon del av beloppet. Till exempel skulle det vara att man lämnar ifrån sig kortet lättillgängligt och obevakat under lång tid till exempel på en badstrand, i ett omklädningsrum eller i en garderob på en restaurang. Av Allmänna reklamationsnämndens, ARN:s, praxis framgår också att man kan bli betalningsansvarig för stora belopp om man lämnar ut sina bankkoder på Facebook.

Vem ska bevisa att du varit grovt oaktsam eller särskilt klandervärd?

Det är betaltjänstleverantören, alltså typiskt sett banken eller kortutgivaren, som ska bevisa att du i något avseende agerat på ett grovt oaktsamt sätt och att detta lett till den obehöriga transaktionen. Du bör dock bidra till utredningen så att du när du reklamerar uttagen till banken berättar vad som har hänt och till exempel om du blivit av med ditt kort, genom att beskriva var och när du senast använde kortet. Om banken kan ange på vilket sätt du anses ha varit grovt oaktsam kan du behöva redogöra för omständigheterna i samband med den obehöriga transaktionen, exempelvis varför du dröjt med att spärranmäla kortet. Som utgångspunkt blir det dina uppgifter som läggs till grund för bedömningen. Beroende på omständigheterna kan du behöva redovisa något som ger stöd åt dina uppgifter.

Checklista vid obehöriga transaktioner:

  1. Spärra kortet eller meddela banken att ditt betalningsinstrument är borta eller har använts olovligen
  2. Reklamera till banken. Det ska ske så snart det är möjligt efter det att du fick vetskap om de obehöriga transaktionerna. Ett riktmärke kan vara inom två månader från det att du fick vetskap om transaktionen. I alla fall måste man reklamera till banken senast 13 månader från det att transaktionen genomfördes. Om du inte reklamerar i tid förlorar du möjligheten att göra ditt klagomål gällande och du får själv stå för hela beloppet.
Informationsansvarig
Konsumenternas Bank- och finansbyrå