Om bitcoins och andra kryptovalutor

Bitcoins är ett exempel på en så kallad kryptovaluta som är ett virtuellt betalningsmedel. Det kan även kallas digital valuta eller virtuell valuta. Det finns många kryptovalutor och antalet växer hela tiden.

Bitcoins är den största kryptovalutan

Det mest kända och i särklass största virtuella betalningsmedlet är bitcoins. Därför är vår information inriktad på den även om mycket vi skriver gäller även för andra kryptovalutor som t.ex. etherum.

Det finns ingen formell utgivare av bitcoins och valutan omfattas inte av något lands lagstiftning. Det innebär att det inte finns någon eller något som garanterar värdet på bitcoins. Det innebär att den är värd vad någon annan är beredd att betala för den vid ett visst tillfälle. Det har förekommit att aktörer tillverkat något som ser ut som ett bitcoinsmynt men myntet har bara innehållit en krypteringsnyckel. Den måste omsättas digitalt och man kan inte vara säker på att den inte är kopierad förrän man gjort det. Så "myntet" i sig har inget värde.

Bitcoins - olämplig som investeringsform för konsumenter

Bitcoins är konstruerat som ett betalningsmedel och som ett betalsystem. Men eftersom dess värde har ökat kraftigt har den främst dragit till sig intresse som investeringsobjekt. Som investeringsobjekt är valutan extremt volatil, det vill säga att den varierar kraftigt i värde både upp och ned. På grund av det, och eftersom det saknas konsumentskyddande regler, har Finansinspektionen i samarbete med andra europeiska tillsynsmyndigheter varnat för placeringar i virtuella valutor och menar att det är en olämplig investeringsform för konsumenter. Det kan även vara svårt att sälja virtuella valutor man köpt och det kan finnas tekniska risker i förvaringen. Oavsett problem är det konsumenten som får bära hela risken då det är en oreglerad verksamhet.

Betalningar med bitcoins är oåterkalleliga

Betalningar med bitcoins är oåterkalleliga vilket innebär att om du väl betalat kan du aldrig få tillbaka dem. Har du blivit lurad i samband med en betalning du gjort finns det inget organ eller myndighet som kan hjälpa dig att få tillbaka dina bitcoinss. Dina bitcoinss förvaras i en elektronisk plånbok som skyddas med en kod. Skulle någon komma över din kod eller lyckas hacka sig in i plånboken så är dina bitcoinss borta. Det går att jämföra med att tappa en plånbok med kontanter.

Transaktionsavgiften för bitcoins varierar

När man gör en bitcoins-transaktion betalar man en transaktionsavgift. Den är inte fast utan varierar beroende på tillgänglig kapacitet i betalsystemet. Är det fler som vill betala än vad systemet har kapacitet för så går priset upp. De som då är villiga att betala mer får betala först. Transaktionsavgiften beräknas på den datamängd transaktionen består av och inte på värdet. Det innebär att avgifterna procentuellt sett tenderar att bli dyrare för värdemässigt mindre transaktioner än för större.

Handeln med bitcoins är oreglerad

Handeln med bitcoins är oreglerad. Det innebär att handeln enbart regleras genom det avtal du har med försäljaren. Är försäljaren placerad utomlands och/eller inte är seriös kan det vara svårt att driva igenom en rättighet även om du har rätt enligt avtalsvillkoren.

Varför är bitcoins så omtalade?

Det finns många anledningar till att bitcoins är så omtalat och vi kan bara redogöra för några. Som betalningsmedel har bitcoins ett inslag av anonymitet. Även om alla betalningar sker i ett öppet system och är publika är det svårt att veta vilka aktörer som står bakom de olika kontona. Därför har bitcoins attraherat vissa personer som har intresse av att kunna genomföra betalningar anonymt.

Bitcoins som betalningsmetod är snabba transaktioner

Andra egenskaper som kan ha bidragit till att vissa gillar bitcoins som betalningsmetod är att det går mycket snabbt och att betalningarna är oåterkalleliga. Det finns inga mellanhänder som skulle kunna stoppa betalningen efter att betalaren godkänt den. En betalningsmottagare behöver alltså inte oroa sig över att en betalare försöker göra en så kallad chargeback vilket innebär att man i efterhand kräver tillbaka pengarna vilket är möjligt vid en kortbetalning. För en betalare ställer det stora krav på att man är helt säker på att man vill betala. Den teknik som bitcoins bygger på, den så kallade blockkedjetekniken, genomför betalningar inom cirka 10-12 minuter oavsett var i världen betalare och mottagare befinner sig. Det kan dock ta längre tid vid överbelastning i systemet och om betalaren inte är villig att betala mer i transaktionsavgift vilket förklarats tidigare.

Bitcoins som investeringsform och för spekulation

Som investeringsform och för spekulation har bitcoins blivit omtalat då den framför allt ökat kraftigt i värde och vissa har tjänat pengar på det. Men många har också förlorat eftersom värdet svänger kraftigt. Svängningarna i värdet har dock gjort det massmedialt intressant.

Andra placerare har lockats av det faktum att bitcoins inte är utgiven och kontrollerad av myndigheter eller stater, vilket bland annat innebär att valutan inte kan bli föremål för penningpolitik som t.ex. devalvering eller att man trycker nya sedlar. På så vis kan inte en stat späda ut värdet på innehavarens bitcoinss utan deras värde beror endast på tillgång och efterfrågan på marknaden. Populariteten som placeringsform ökade också i samband med finanskrisen på Cypern efter att den Cypriotiska staten införde en extra beskattning på innehav på sparkonton över ett visst belopp. Det beslutet ansågs av vissa vara ett orättfärdigt ingrepp i äganderätten och sökte då andra värdebevarande möjligheter som inte kunde kontrolleras av myndigheterna, bland annat bitcoinss.

Informationsansvarig
Konsumenternas Bank- och finansbyrå