Kostnader när du betalar för sent

Om du betalar en räkning eller ett lån för sent, har ett företag rätt att ta ut olika avgifter. Vanliga avgifter är exempelvis påminnelseavgift, aviseringsavgift och förseningsavgift. Du kan också få betala ersättning för inkassokrav och kostnader hos kronofogden. Utöver det kan du bli tvungen att betala företagets rättegångskostnader, om du förlorar en rättsprocess i domstol.

Om du inte betalar i tid kan du bli ersättningsskyldig för följande kostnader:

  • Betalningspåminnelse (60 kr)
  • Förseningsavgift
  • Dröjsmålsränta
  • Inkassokrav (180 kr)
  • Avbetalningsplan (170 kr)

En betalningspåminnelse per faktura

Företaget kan skicka en betalningspåminnelse per faktura, när sista betalningsdagen har passerats, och kräva att du betalar kostnaden de har för påminnelsen som skickades ut. Men det ska stå i avtalet mellan er att betalningsmottagaren har rätt att skicka en påminnelse och ta ut en ersättning för den. Efter det har företaget inte rätt till någon mer ersättning för samma faktura.

Vissa företag skickar ibland ut ytterligare en uppmaning för att få dig att betala in beloppet och på så sätt undvika en indrivningsprocess men företaget får då alltså inte ta ut någon avgift för den andra påminnelsen.

Förseningsavgift

Utöver en betalningspåminnelse kan du även få betala en förseningsavgift. Det ska också stå i ert avtal att betalningsmottagaren har rätt att ta ut en sådan avgift.

Avbetalningsplan

Om du och företaget upprättar en avbetalningsplan kan det vara så att avi-avgifter och uppläggningskostnader tillkommer utöver de 170 kronorna som företaget får ta ut enligt lag. En avbetalningsplan ses som ett nytt avtal vilket gör att ni kan komma överens om att nya kostnader kommer att tas ut som inte fanns med i det första avtalet

Dröjsmålsränta

Om du inte betalar ett betalningskrav i rätt tid kan företaget ta ut dröjsmålsränta. Antingen står det i avtalet från vilken tidpunkt dröjsmålsräntan ska börja räknas ifrån och vilken ränta som gäller eller om det inte står i avtalet följer det av räntelagen.

Dröjsmålsränta enligt räntelagen

Den dröjsmålsränta som läggs till enligt räntelagen är 8 procentenheter över den gällande referensräntan. På Riksbankens webbplats kan du se vad den aktuella referensräntan är. Det vanligaste är att dröjsmålsräntan börjar löpa en 30 dagar efter det att kravet på betalning skickats till dig. I kravet ska det stå att dröjsmålsränta börjar löpa om skulden inte betalas.

Dröjsmålsränta enligt avtal

För att ett företag ska få ta ut en högre dröjsmålsränta måste det stå i avtalsvillkoren. Det innebär att företaget inte får skriva i efterhand att de kommer att ta ut en högre dröjsmålsränta när du inte betalat på rätt dag (förfallodagen). Kontrollera därför om det står i avtalet och att företaget inte bara har skrivit det på avin.

Informationsansvarig
Konsumenternas Bank- och finansbyrå