2020-05-14

Råkat ut för ett investeringsbedrägeri? Bli inte lurad på nytt genom "räddningsfasen"!

Många konsumenter har råkat ut för investeringsbedrägerier. Förlusterna kan vara stora och det är praktiskt taget omöjligt att få tillbaka pengarna. Men det slutar inte alltid där. Det händer att samma personer på nytt blir kontaktade av kriminella som säger sig vilja hjälpa till att skaffa tillbaka pengarna. Det är ett fortsatt bedrägeri som kallas "räddningsfasen". Lyckas de kriminella blir personer av med ännu mer pengar.

Har du blivit lurad en gång är det alltså vanligt att kriminella försöker lura dig en gång till. Den som ringer påstår sig ofta representera ett advokatkontor eller en myndighet för att inge förtroende. Det har till och med hänt att de sagt att de ringer från Konsumenternas Bank- och finansbyrå.

Bedragaren berättar att de fått reda på att du blivit bedragen. De kan påstå att de skyldiga är gripna och att man utreder vilka som blivit lurade för att kunna återföra pengarna till dig. I själva verket är det sannolika att de vet om att du blivit lurad eftersom de tillhör samma kriminella grupp som bedrog dig första gången.

Spoofing gör att samtalet ser förtroendeingivande ut

De kriminella använder ofta så kallad spoofing när de ringer. Det innebär att det telefonnummer som visas som uppringande nummer tillhör den myndighet eller organisation som man säger sig ringa från. På så vis luras konsumenten. Det har förekommit att bedragare fått det att se ut som att de ringer från Konsumenternas Bank- och finansbyrå. Men det är viktigt att veta att vi aldrig ringer upp konsumenter som inte kontaktat oss först.

Finansinspektionen varnar

Finansinspektionen (FI) har identifierat, och varnar för, två olika bedrägerimetoder:

  • En metod är att man påstår sig ha lokaliserat pengarna men att konsumenten måste logga in på sin internetbank för att visa information om transaktionerna - när pengarna skickades vid de tidigare bedrägerierna.
    I verkligheten vill bedragarna att du ska logga in i banken så att de kommer in i din internetbank och kan genomföra nya bedrägeritransaktioner.
  • En annan metod är att man säger sig ha lokaliserat pengarna men att konsumenten måste betala någon sorts avgift för att få tillbaka dem.
    Avgiften kan påstås vara ett arvode, en skatt eller någon annan avgift som måste betalas i förskott. Det här är bara ett sätt att lura av dig ytterligare pengar - några pengar från det ursprungliga bedrägeriet återbetalas inte.

- Logga aldrig i din internetbank på någon annans uppmaning. Om du har blivit utsatt för ett bedrägeri ska du kontakta polisen, säger Kicki Westerståhl, chef på Konsumenternas Bank- och finansbyrå.

- Du ska också kontakta banken och göra en reklamation. Det är viktigt att du gör allt du kan för att polisen och din bank ska kunna utreda och ta ställning till om de kan återföra belopp, eller om några konsumentskyddande regler är aktuella i just ditt ärende. Så även om möjligheten att få tillbaka pengar den vägen är liten, ska du vända på alla stenar som finns, avslutar Kicki Westerståhl.

Läs mer hos Finansinspektionen

 

Informationsansvarig
Konsumenternas Bank- och finansbyrå