Olika sorters fonder

En fond har en viss placeringsinriktning, som visar vilken typ av värdepapper fonden ska investera i.

Placeringsinriktningen framgår av fondbestämmelserna, det vill säga de bestämmelser som anger hur fonden ska förvaltas. Om fonden placerar i flera olika typer av värdepapper ska det stå i fondbestämmelserna i vilka proportioner placeringarna ska göras. Fonders placeringsinriktning brukar grovt delas in i olika grupper.

Räntefonder

En räntefond placerar enbart i räntebärande värdepapper som exempelvis obligationer och statsskuldväxlar. En obligation är ett räntebärande värdepapper som har en på förhand bestämd räntesats och med en löptid som överstiger ett år vid utgivningen. Obligationer ges ut av staten, kommuner och bostadsfinansieringsinstitut. I likhet med andra fonder vet man aldrig på förhand hur stor avkastningen blir om man sparar i en räntefond. Avkastningens storlek beror främst på den framtida ränteutvecklingen men naturligtvis också på förvaltarens skicklighet. Din fondandels värde i en räntefond ändras genom den ränta som värdepapperna ger och de kursvinster (och förluster) som uppkommer när fondförvaltaren köper och säljer värdepapper. När du ska välja räntefond är det särskilt viktigt att ta hänsyn till avgiften eftersom avkastningen oftast inte skiljer så mycket mellan olika fondbolags räntefonder av samma typ.

Korta räntefonder kallas även penningmarknadsfonder och placerar enbart i räntebärande värdepapper med en återstående löptid som är mindre än ett år. Fonden placerar vanligtvis i räntebärande värdepapper som är garanterade av staten, till exempel statsskuldväxlar. En penningmarknadsfond lämpar sig för mer kortsiktiga placeringar eftersom risken för värdeminskning (och möjligheten till värdeökning) är liten. Orsaken är att fondens värde påverkas relativt lite av ränteförändringar på marknaden. En kort räntefond påminner om ett vanligt sparkonto i bank och lämpar sig för den som inte är särskilt riskbenägen. Avgifter och risknivå är i regel låga.

Långa räntefonder kallas även obligationsfonder. En sådan fond köper räntebärande värdepapper på obligationsmarknaden med återstående löptider på mer än ett år, till exempel statsobligationer. En ränteförändring får därför större betydelse för värdet på en obligationsfond. Har man placerat i en lång räntefond och marknadsräntan är sjunkande så får man en bra avkastning eftersom de värdepapper som fonden äger därmed stiger i värde. Eftersom kursen på en lång räntefond kan svänga mer än i en kort räntefond är en den lämpad för ett mer långsiktigt sparande. Både avgifter och risknivåer är i regel låga men något högre än för korta räntefonder.

Blandfonder

En blandfond är en är fond som investerar i både aktier och räntebärande värdepapper. Den exakta fördelningen mellan aktier och räntebärande värdepapper skiljer sig åt mellan olika blandfonder och framgår av fondbestämmelserna och den informationsbroschyr som fondbolaget ger ut. Allteftersom förutsättningarna ändras på marknaden, kan förvaltaren styra fördelningen till de marknader där utvecklingen bedöms vara mest gynnsam. Precis som med de flesta andra fonder kan man inte på förhand veta hur stor den framtida avkastningen blir. En placering i en blandfond är ett bra alternativ för den som vill ha högre avkastning än vad räntefonder ger men inte fullt ut accepterar riskerna som är förknippade med aktiefonder. Både avgifter och risknivåer ligger i regel på en nivå som är något lägre än för en ren aktiefond. 

Aktiefonder

En aktiefond är en fond som investerar minst 85 procent av fondförmögenheten i aktier eller aktierelaterade finansiella instrument, till exempel derivatinstrument. En aktiefond placerar sina tillgångar i aktier i olika börsnoterade företag. Som sparare kan man aldrig på förhand veta hur stor avkastningen blir om man sparar i en aktiefond. Om de aktier som förvaltarna köpt ökar i värde eller ger utdelning, stiger värdet på fondandelen. Sjunker värdet på aktierna, sjunker värdet på fondandelen. Aktiefonder har många olika placeringsinriktningar och risknivåer.

Breda aktiefonder placerar inom flera olika branscher och marknader med motivet att sprida riskerna. Syftet med valet av strategi är att sprida risken genom att inte vara beroende av utvecklingen i en viss bransch eller ett geografiskt område. Både avgifter och risknivåer är i regel medelhöga.

Smala aktiefonder har en smal placeringsinriktning inom skarpt avgränsade branscher eller geografiska områden. Fonden köper enbart aktier i en viss bransch, exempelvis läkemedel eller fastigheter, eller i ett visst geografiskt område som exempelvis Ryssland eller Kina. På detta sätt tänker man sig att genom analys av en avgränsad marknad göra placeringar där avkastningen förväntas bli hög. Både avgifter och risknivåer ligger i regel på en nivå som är högre än för en bred aktiefond.

Indexfonder

En indexfond, som vanligtvis är en typ av aktiefond, är en fond som följer ett visst index i sina placeringar. Fondens avkastning kan spegla exempelvis OMXS30-index på Stockholmsbörsen. Denna följsamhet uppnås genom att fondens placeringar har samma sammansättning av aktier som de som ingår i indexet. Utvecklingen av en indexfond följer därmed index. Avgifterna är i regel låga. Risknivån kan vara mycket varierande och beroende av placeringsinriktning.

Hedgefonder

Hedge är ett engelskt ord som betyder skydda. Trots att hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden är ofta en hedgefond en fond med hög risk, då sådana fonder ofta är högt belånade. Skillnaderna är dock stora mellan olika hedgefonder och det finns även hedgefonder med låg risk. En hedgefond har mycket större frihet i sina placeringsmöjligheter än traditionella fonder. Placeringsinriktningen kan vara allt från aktier, valutor och räntebärande papper till olika arbitragestrategier (spekulation i förändringar av räntor och/eller valutor). Hedgefonder använder sig oftare än vanliga fonder av exempelvis derivat med syfte att öka eller minska fondens risk. Belåning är också ett vanligt inslag. Risknivån kan vara allt från väldigt låg till extremt hög. Flertalet hedgefonder kräver stora minimiinsättningar av andelsägarna. De flesta hedgefonder är endast öppna för handel vid vissa tidpunkter, vanligtvis den "sista" varje månad. Både avgifter och risknivåer är varierande och beror på fondens placeringsinriktning.

Etiska fonder

I en etisk fond, som vanligtvis är en typ av aktiefond, påverkar etiska bedömningar av företag valet av placering, tillsammans med traditionell finansiell analys. Det kan vara positiva kriterier, såsom att företag ska ta särskild miljöhänsyn, eller negativa kriterier såsom att undvika placering i företag med engagemang i vapen-, tobak- eller alkoholindustrin. Branschorganisationen Fondbolagens Förening har utarbetat riktlinjer för marknadsföring av etiska fonder. Av riktlinjer framgår bland annat vad som krävs för att en fond ska få kallas ”etisk”. Både avgifter och risknivåer är varierande och beror på fondens placeringsinriktning.

Ideella fonder

En ideell fond kan vara såväl en aktie-, bland- som räntefond. Kännetecknande för en ideell fond är att fondens andelsägare avstår från en viss del av avkastningen eller förvaltningsavgiften, som i stället skänks till ett välgörande ändamål, exempelvis forskning eller idrottssatsningar. I regel framgår det redan av namnet på fonden vilken verksamhet som den stödjer ekonomiskt. En ideell fond kan samtidigt vara en etisk fond men behöver inte vara det. Både avgifter och risknivåer är varierande och beror på fondens placeringsinriktning.

Garantifonder, skyddade produkter

Garantifonder kan ha mycket varierad konstruktion. Genomgående är att värdet på fondandelen aldrig tillåts sjunka under en viss på förhand angiven nivå. Priset för garantin är att värdeökningen på de underliggande värdepappren inte kommer andelsägarna tillgodo fullt ut. Avgifterna är i allmänhet höga.

Fond i fond

Fond i fond är en fond som placerar i andra fonder. En fond i fond kan ses som ett alternativ till att själv välja att placera i flera olika fonder. Man kan därmed uppnå den riskspridning som en väl sammansatt egen fondportfölj kan ha. Fondbolagen erbjuder olika fond i fonder med olika placeringsinriktningar och risknivåer. Både avgifter och risknivåer är varierande och beror på fondens placeringsinriktning.

Utlandsregistrerade fonder

Svenska fondbolag kan välja att registrera vissa fonder i utlandet. Motivet till det är i regel fördelaktigare skatteregler för själva fonden (vilket även gynnar fondandelsägarna). De förmånligare skattereglerna kan ge något högre avkastning men har ingenting med placeringsinriktningen att göra. En Luxemburgregistrerad fond kan exempelvis vara en "Sverigefond" som placerar i svenska aktier. För fondandelsägare i Sverige gäller samma skatteregler som om fonden var registrerad i Sverige. Fonder registrerade i exempelvis Luxemburg lämnar i regel inte utdelning. De behöver inte heller göra detta för att undvika dubbelbeskattning. Alla inkomster kan därmed sparas i fonden utan att andelsägaren behöver betala någon skatt. Först när man säljer andelar i dessa fonder inkomstbeskattas den eventuella vinsten. Både avgifter och risknivåer är varierande och beror på fondens placeringsinriktning.