Kreditprövning

När du ansöker om ett lån ska långivaren göra en kreditprövning för att kontrollera att du har ekonomiska förutsättningar att betala räntor och amorteringar på lånet. En kreditprövning måste göras för alla typer av lån, oavsett hur stort eller litet lånet är och hur länge du ska låna pengarna.

En helhetsbild av din ekonomiska situation

För att bedöma din betalningsförmåga ska kreditprövningen grunda sig på tillräckliga uppgifter om dina ekonomiska förhållanden. Långivaren behöver därför samla in så många uppgifter att din nuvarande och framtida betalningsförmåga för lånet kan bedömas säkert. Det betyder att långivaren behöver få en helhetsbild av din ekonomiska situation. Du får lämna uppgifter om dina inkomster, tillgångar, utgifter, skulder och andra lån samt eventuella borgensåtaganden. Dessutom kontrolleras om du har betalningsanmärkningar eller skulder hos Kronofogden. De uppgifter du lämnar kontrolleras, exempelvis genom att långivaren begär en kreditupplysning från ett kreditupplysningsföretag.

Syftet med kreditprövningen är att motverka att privatpersoner överskuldsätter sig men också att minska risken för att långivaren gör kreditförluster.

Kreditprövning ska alltid göras när du ansöker om ett nytt lån men ibland även om du utökar ett lån som du redan har. En ny kreditprövning är ett krav om lånet utökas "väsentligt". I allmänhet anses en ökning med mer än tio procent vara väsentlig.

Kreditprövning även om det finns säkerhet för lånet

En kreditprövning bör ske även när det finns en säkerhet för lånet. Utgångspunkten är att du ska ha tillräckliga ekonomiska resurser, vid sidan av säkerheten, för att kunna betala avgifter, räntor och amorteringar. Säkerhetens värde kan försämras över tiden och om den skulle behöva tas i anspråk är det inte säkert att den då täcker den aktuella skulden.

Så går en kreditprövning till

Det finns inga exakta regler om vilka uppgifter långivaren ska samla in vid en kreditprövning men i stort är det din totala ekonomiska situation som ligger till grund för prövningen.

Inkomster, tillgångar, utgifter och skulder (inklusive eventuella borgensåtaganden) är de viktigaste uppgifterna som långivaren behöver för att bedöma din återbetalningsförmåga. Bor du i ett hushåll med flera personer bör hela hushållets ekonomi beaktas. Med de uppgifter som långivaren samlar in görs en beräkning av din betalningsförmåga för att se om du har tillräckligt betalningsutrymme för det lån du sökt. Vid denna beräkning bör hänsyn tas till dina levnadsomkostnader. För att bedöma dessa kan långivaren ta hjälp av Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadsomkostnader.

Uppgifterna kontrolleras

De uppgifter som du lämnar kontrolleras ofta med hjälp av en aktuell kreditupplysning från ett kreditupplysningsföretag. På detta sätt får långivaren bland annat information om betalningsanmärkningar och om du har skulder hos Kronofogden. Andra uppgiftskällor är databaser som förs av myndigheter, till exempel Kronofogden, och långivarens egna register och databaser.

Det finns flera företag som har kreditupplysningsregister. Du har rätt att få veta vilka uppgifter som finns lagrade om dig, och du kan en gång per år gratis få en utskrift från varje kreditupplysningsföretag. En begäran om ett registerutdrag ska göras skriftligen och vara egenhändigt undertecknad.

Betalningsanmärkning och omfrågningar

Om du har betalningsanmärkningar kan det bli svårare att få ett lån. Enligt förarbetena till konsumentkreditlagen bör dock en betalningsanmärkning inte vara ensamt avgörande för att ett lån inte beviljas. En betalningsanmärkning ska tas bort tre år efter den dag då den registrerades.

Att en person har många kreditupplysningar, eller så kallade omfrågningar, anses enligt en del långivare vara tecken på en hög kreditrisk men enligt bl.a. Finansinspektionen bör inte heller antalet omfrågningar ensamt vara utslagsgivande faktor vid en kreditprövning. En notering om att en kreditupplysning tagits får ligga kvar i kreditregistret i högst ett år.

Medlåntagare

Om du har svårt att som ensam låntagare få ett lån beviljat kan du erbjuda långivaren en medlåntagare. Det kan exempelvis vara make eller maka, sambo eller annan nära anhörig.

En medlåntagare är solidariskt betalningsansvarig tillsammans med låntagaren och har samma åtagande att återbetala lånet som låntagaren. Långivaren kan alltså kräva var och en på hela lånet. Fördelen med en medlåntagare är att det är två eller flera personer som delar betalningsansvaret och då ökar förmågan att återbetala lånet. Det innebär att långivaren tar en lägre risk och din möjlighet att få lånet beviljat ökar.

Säkerhet

I många fall krävs det någon form av säkerhet för att ett lån ska beviljas. För ett bolån kräver långivaren säkerhet som till exempel kan bestå av pantsättning av fastighet eller bostadsrätt. För andra typer av lån kan det bli aktuellt med en pant eller ett borgensåtagande, det vill säga ett löfte av en eller flera personer att betala en skuld för någon annan om den personen inte betalar. Ett lån utan säkerhet har oftast högre ränta.

Bristfällig kreditprövning

Om långivaren brustit vid kreditprövningen och beviljat dig ett lån trots att du saknade återbetalningsförmåga så finns det inget i konsumentkreditlagen som säger att du som låntagare slipper att betala tillbaka lånet. Det har visserligen hänt att återbetalningsskyldigheten för ett lån har satts ner eller jämkats på grund av bristande kreditprövning men det är mycket ovanligt. Konsumentverket kan besluta att företag som inte sköter sin kreditprövning på rätt sätt får sluta bevilja krediter. Verket kan också utfärda varningar och besluta om sanktionsavgifter.

Avslag på låneansökan

Att få ett lån är ingen rättighet. Så även om du uppfyller alla formella krav och har tillräcklig betalningsförmåga finns det ingen skyldighet för en långivare att bevilja dig ett lån.

Däremot är långivaren skyldig att informera dig om orsaken till att du har fått nej på din låneansökan. Detta för att du ska få reda på vad du eventuellt behöver förändra för att i framtiden ska kunna beviljas ett lån. Beror avslaget på uppgifter som långivaren hämtat från en extern databas (exempelvis från ett kreditupplysningsföretag eller en myndighet) ska du få information om vilken databas och vilka uppgifter som använts.

Långivaren bör inte bara hänvisa till en intern eller extern beräkningsmodell, utan tydligt ange på vilka grunder som bedömningen har skett.

Tillsyn

Från och med den 1 juli 2014 har Finansinspektionen tillsyn över alla företag som ger eller förmedlar lån till konsumenter. Konsumentverket har sedan tidigare tillsyn över att företagen sköter kreditprövningen och kan besluta att företag som inte sköter sin kreditprövning på rätt sätt får sluta bevilja krediter. Verket kan också utfärda varningar och besluta om sanktionsavgifter.