Frågor och svar

Pension från jobbet

Har jag en tjänstepension?

De flesta som arbetar omfattas av en tjänstepension. Det är arbetsgivaren som betalar in premien för avtals- eller tjänstepensionen. Kontrollera med din arbetsgivare eller ditt fackförbund om du omfattas av en tjänstepension.


Om du vill veta hur mycket pengar du får i avtals/tjänstepension kan du kontakta ditt tjänstepensionsbolag eller din arbetsgivare.


Hela eller delar av premierna till din tjänstepension får du själv placera och då beror tjänstepensionens slutgiltiga storlek på hur avkastningen på försäkringen har utvecklats under spartiden.

 

Om jag dör innan jag går i pension, vad händer då med pengarna?

Har du en tjänstepension måste du teckna ett återbetalningsskydd och/eller familjeskydd om du inte vill att pengarna ska gå tillbaka till försäkringskollektivet, dvs till andra som har tjänstepension i samma bolag.

Tänk på att både återbetalningsskydd och familjeskydd innebär att din egen pension blir något lägre än den skulle ha blivit om du valt att spara i en ren ålderspension. För familjeskydd betalar du en premie och väljer du återbetalningsskydd så går du miste om den arvsvinst, som din försäkring annars skulle ha vuxit med under spartiden.

Avkastningsskatt på pensionsförsäkring – vad är det?

Det är en schablonbeskattning där skatteunderlaget beräknas genom att man multiplicerar ditt försäkringskapital med föregående års statslåneränta enligt lag (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

För pensionsförsäkringar är avkastningsskatten 15 procent av skatteunderlaget. Den genomsnittliga statslåneräntan för 2014 var 0,58 procent och avkastningsskatten 2016 är då 0,087 procent (= 0,0058 x 0,15).


Exempel: Om ditt försäkringskapital är 200 000 kr och blir skatteunderlaget 1 160 kronor(=200 000 x 0,0058). Avkastningsskatten på pensionsförsäkringen blir 174 kronor (1 160 kr x 15 %). Skatten betalas även om försäkringskapitalet inte ökar i värde.
Du betalar inte själv in skatten det sköts av försäkringsbolaget men bolaget drar sedan din andel från ditt pensionskapital.

 

Nu sänker försäkringsbolaget återigen utbetalningen från min traditionella pensionsförsäkring, får de verkligen göra så?

Ja, livförsäkringsbolagen kan reallokera och de kan också sänka den så kallade prognosräntan eller höja sina livslängdsantaganden – alla dessa åtgärder kan vara förklaringen till att din pensionsutbetalning har sänkts.


Vissa försäkringsbolag ger den garanterade räntan varje år, medan andra bolag lovar att du kommer att få den garanterade årsräntan, men först när pensionsförsäkringen ska betalas ut. Detta kan få betydelse om du vill flytta ditt pensionskapital till ett annat försäkringsbolag och innebär också att om du spar i en försäkring som ger den garanterade räntan först vid utbetalningstillfället så kan bolaget reallokera även inbetalda premier. Det är först vid utbetalningstillfället som bolaget måste se till att du under spartiden har fått en avkastning som motsvarar den garanterade årsräntan.


Om ett bolag sänker prognosräntan eller höjer livslängdsantaganden sänks det tilläggsbelopp som utbetalas utöver det garanterade beloppet.


Försäkringstagarna får ingen information om livslängdsantaganden och prognosräntan, utan ser bara effekten när de ändras genom att tilläggsbeloppet sänks eller höjs.

 

Vad betyder kollektiv konsolideringsgrad?

Kollektiv konsolideringsgrad är ett mått som anger förhållandet mellan de tillgångar som försäkringsbolaget förvaltar och de försäkrades samlade försäkringskapital. Kollektiv konsolideringsgrad används inom traditionell försäkring i ömsesidiga försäkringsbolag och i premiepensionens traditionella försäkring.

Om den kollektiva konsolideringsgraden är under 100 innebär det att de tillgångar som bolaget förvaltar inte skulle räcka om alla skulle ta ut pengarna på en gång. En kollektiv konsolidering över 100 innebär att försäkringsbolaget har en buffert för att klara svängningarna på kapitalmarknaden. Kollektiv konsolideringsgrad kallas även kollektiv konsolideringsnivå.

Vad är kollektiv konsolidering?

Kollektiv konsolidering är skillnaden mellan de tillgångar som försäkringsbolaget förvaltar och de försäkrades samlade försäkringskapital. Kollektiv konsolidering finns inom traditionell försäkring i ömsesidiga försäkringsbolag och i premiepensionens traditionella försäkring.

Vad är skillnaden mellan traditionell försäkring och fondförsäkring?

Traditionella försäkringar: till traditionell försäkring hör de försäkringar som inte är fondförsäkring. Endast fondförsäkring definieras i Inkomstskattelagen. I en traditionell försäkring är det oftast försäkringsbolaget som placerar pengarna i en mix av räntebärande papper, aktier och fastigheter. Bolaget ger vanligen en garanti i form av en garanterad ränta.

Fondförsäkringar: fondförsäkring är en försäkring som alltid är anknuten till fonder som förvaltas av fondförvaltare. Vanligtvis är det försäkringstagaren själv som väljer fonder och risknivå. Det finns då ingen garanti för sparandet.

Vad är en återbäringsränta?

Återbäringsränta är en ränta som ömsesidigt verkande livförsäkringsbolag använder för att fördela överskottet till de försäkringstagare som har en traditionell pension- eller kapitalförsäkring. De vinstutdelande försäkringsbolagen använder sig av en avkastningsränta för att fördela vinsten.

Hur hög återbäringen varit de senaste åren kan du se på Svensk Försäkrings webbplats

Informationsansvarig
Konsumenternas Försäkringsbyrå