Frågor och svar

Låna

Vad är fastighetsregistret?

Alla Sveriges fastigheter är registrerade i det så kallade fastighetsregistret. Uppgifter om ägare och olika rättigheter (till exempel inteckningar) finns i detta register som sköts av Lantmäteriet.

Jag har gått i borgen. Kan jag avsäga mig borgensåtagandet?

Nej, en borgensman har inte rätt att säga upp sitt borgensåtagande. Borgensmannen kan dock bli fri från sitt borgensåtagande om låntagaren kan erbjuda en ny borgensman eller någon annan säkerhet som långivaren kan acceptera.

Jag har gått i borgen och tvingas nu betala. Kan jag kräva låntagaren på pengarna?

Ja, om du som borgensman tvingats betala istället för låntagaren, har du rätt att kräva tillbaka pengarna från låntagaren. Det kallas för regressrätt. Det är viktigt att du kan styrka att du har betalat och hur mycket. Det gör du enklast genom att banken på skuldebrevet gör en notering om dina betalningar eller genom att du kan visa kvitto.

Vad är lagfart?

När du har köpt en fastighet skall du ansöka om lagfart på fastigheten hos Lantmäteriet. Lagfart är ett bevis på att det är du som äger fastigheten. Lantmäteriet kontrollerar att vissa inskrivningsåtgärder är uppfyllda, t.ex. att köpehandlingarna uppfyller vissa formella krav. Sedan antecknas du som ägare till fastigheten i fastighetsregistret. Som bevis på att lagfarten beviljats utfärdas ett lagfartsbevis. Kostnaden för lagfart (stämpelskatt) är för närvarande 1,5% av köpeskillingen eller 1,5 % av taxeringsvärdet (om taxeringsvärdet skulle vara högre). Tillkommer även en administrativ avgift.

Vad är ett pantbrev?

Ett pantbrev utfärdas som bevis för inteckning i en fastighet. För att få låna pengar till en bostad kräver långivaren en säkerhet för lånet. Det innebär oftast att du lämnar en viss del av ditt hus i pant till långivaren. Av praktiska skäl är det svårt att överlämna en pant om denna är en bostad, därför får långivaren ett pantbrev som säkerhet.
För att få ett pantbrev måste du som fastighetsägare ansöka om en inteckning i fastigheten hos Lantmäteriet. Alla Sveriges fastigheter är registrerade i det så kallade fastighetsregistret. Uppgifter om ägare och olika rättigheter (till exempel inteckningar) finns i detta register som sköts av Lantmäteriet.

Efter godkännande skrivs inteckningen in i fastighetsregistret och ett pantbrev utfärdas som bevis. De flesta pantbrev har lagts om till datapantbrev och förvaras elektroniskt hos Lantmäteriet. Kostnaden för pantbrev (stämpelskatt) är för närvarande 2 % av det belopp som intecknas. Tillkommer en administrativ avgift.

 

Vad är en förvärvsgaranti?

Boverket erbjuder en förvärvsgaranti till de som köper sin första bostad. Förvärvsgarantin är en statlig garanti som erbjuds av Boverket. Den garanterar att långivaren får räntebetalningar upp till ett belopp av 100 000 kr under max 10 år avseende lån för köp av bostad. Syftet är att ge stöd till hushåll som vill köpa en bostad men som har svårt att få bostadslån trots att de har en långsiktig betalningsförmåga. Det är alltid långivaren som gör kreditprövningen och bedömer om en förvärvsgaranti kan vara ett komplement för att stärka möjligheten att bevilja ett bostadslån. Garantin omfattar inte amorteringar eller andra kostnader för lånet.

Kan jag ta över ett gemensamt lån?

Det är upp till långivaren. I samband med skilsmässa eller dödsfall är det vanligt att en av makarna ensam önskar ta över gemensamma lån. Långivaren gör då en förnyad kreditprövning för att undersöka om den kvarvarande maken ensam har återbetalningsförmåga för lånet. Det är inte ovanligt att prövningen resulterar i att långivaren nekar den kvarvarande maken att ensam ta över lånen, men det är viktigt att långivaren tar hänsyn till de omständigheter som råder i just ditt fall.

Slipper jag betala tillbaka lånet om långivaren gjort en bristfällig kreditprövning?

I undantagsfall kan det vara möjligt att bli betalningsbefriad från ett lån om långivaren gjort en bristfällig kreditprövning och beviljat dig ett lån som du saknade förutsättningar att betala tillbaka. En sådan betalningsbefrielse, som kan gälla för lånet i sin helhet eller delvis, grundas i så fall på en bestämmelse i 36 § avtalslagen (1915:218). Enligt denna bestämmelse kan ett avtalsvillkor eller ett avtal jämkas eller lämnas utan avseende om det är oskäligt, exempelvis med hänsyn till avtalets innehåll eller omständigheterna då avtalet träffades. Vid bedömningen utgår man från din ekonomiska situation vid långivningstillfället. Senare inträffade händelser, exempelvis arbetslöshet, som långivaren inte kunde förutse när lånet lämnades, har ingen betydelse.

Det är dock mycket svårt att få betalningsskyldigheten nedsatt på grund av bristande kreditprövning. Utgångspunkten är att den som ansöker om en kredit själv kan bedöma om det är möjligt att klara av den tänkta krediten. Det är också låntagaren som själv bestämmer över sina ekonomiska resurser och över vilka risker man vill ta som lånesökande.

Informationsansvarig
Konsumenternas Bank- och finansbyrå