Phishing

Det är väl känt att det finns bedragare på internet som vill lura av dig kortuppgifter och säkerhetskoder. Ett sätt som bedragare använder sig av är nätfiske eller lösenordsfiske som ofta kallas phishing.

Du får ett mail eller ett telefonsamtal från något som utger sig för att företräda en bank eller ett företag och som försöker lura dig att lämna ut dina kortuppgifter. Du kan också bli kontaktad via sociala medier. Bedragaren uppger t.ex. att ditt konto är utsatt för en attack och att du måste logga in på din internetbank för att åtgärda det. Om du får ett mail leder den länk som du uppmanas att använda dock inte till din bank utan till en falsk sida.

Ibland, särskilt om det falska meddelandet ska verka komma från ett företag som man lämnat sina kortuppgifter till, som till exempel Spotify, Paypal eller Netflix, formuleras ofta meddelandet som att det rör sig om en vanlig uppdatering. Phishing-mailen är av mycket varierande kvalitet, vissa kan vara mycket skickligt gjorda. Riktiga banker och företag skulle dock aldrig be dig att lämna ut kontouppgifter eller koder via e-post eller sociala medier.

Per telefon och i sociala medier

Phishing sker också per telefon när någon okänd person ringer och låter påskina att din dator är under attack och att han eller hon behöver dina kontouppgifter och lösenord för att säkra ditt konto alternativt att personen behöver få fjärrstyra din dator. Om du lämnar över uppgifterna eller låter någon okänd få till gång till datorn anses du vara grovt oaktsam.

Du kan också bli kontaktad via sociala medier. Bedragaren har då till exempel hackat någons Facebook-konto och kontaktar den personens vänner eller så verkar personen vara en vän till en vän. Ofta låtsas bedragaren behöva låna koder från dig för att göra ett akut bankärende men saknar sin egen säkerhetsdosa. I själva verket har bedragaren tagit reda på ditt personnummer och försöker logga in på din internetbank.

Du blir betalningsskyldig

Enligt Allmänna reklamationsnämndens praxis är det grovt oaktsamt att lämna ut sina kontouppgifter och du blir alltså själv ansvarig för de obehöriga transaktionerna (upp till 12 000 kronor om du är konsument).

Om du lämnat ut flera koder under en längre tid kan du till och med anses vara särskilt klandervärd i förhållande till banken. Du riskerar då att själv bli ansvarig för hela det belopp som bedragaren kunnat ta ut från dina konton.