Internetbetalning

Via bankernas internettjänster kan du själv betala räkningar via plus- och bankgirot, göra lånebetalningar och överföringar mellan konton.

När du betalar en räkning via internet eller överför ett belopp till ett konto fyller du själv i alla uppgifter såsom bank- eller plusgirokontonummer, kontonummer, belopp och eventuellt referensnummer. Det är naturligtvis viktigt att alla uppgifter blir rätt ifyllda så att betalningen når rätt mottagare och att mottagaren dessutom kan se vad betalningen avser. Bankens internettjänster är oftast tillgängliga både i dator, surfplatta och mobiltelefon. Vad du kan göra i datorn och vad du kan göra exempelvis i mobiltelefonen kan skilja sig åt något.

För att få tillgång till internetbanken krävs att du kan identifiera dig i datasystemet. Bankerna har utarbetat olika säkerhetssystem för detta. Ofta kan du välja mellan att logga in med en säkerhetsdosa eller med e-legitimation (bank-id).

Direktbetalning

När du betalar för något du köper via internet erbjuds ibland direktbetalning. En direktbetalning innebär att pengar överförs från ditt konto till betalningsmottagarens konto. En sådan betalning är tekniskt "säker", men det behöver inte innebära att produkten levereras i tid eller håller utlovad kvalitet. Dessutom är det en förskottsbetalning, så om företaget t.ex. skulle gå i konkurs eller av annan anledning inte leverera varan/tjänsten du köpt så kan du inte återföra pengarna genom betalningssystemet.

E-legitimation och bank-id

En e-legitimation kan jämföras med en vanlig id-handling, till exempel id-kort eller körkort. Du använder en e-legitimation för att legitimera dig på internet. Bank-id är en elektronisk legitimation som utfärdas av ett antal banker. Alla privatpersoner som har svenskt personnummer kan skaffa bank-id via sin bank. Är du inte kund i någon av dessa banker så ingår en e-legitimation från Telia i Skatteverkets id-kort. Den kan du använda via en kortläsare till din dator. Du måste vara folkbokförd i Sverige för att ansöka om id-kortet. Alla e-legitimationer är likvärdiga och kan användas på samma sätt oavsett vem som utfärdat den. Som exempel kan du använda e-legitimation hos Skatteverket när du deklarerar.

Det finns olika typer av e-legitimation och bank-id – på fil i datorn, via kort och mobilt. Företag och myndigheter kan välja att acceptera någon eller alla typerna.

På fil betyder att legitimationen skapas på din dator och används där. För att du ska kunna använda bank-id på fil krävs att du har en installerad programvara på datorn. För bank-id på kort behöver du både ha en programvara som installeras på datorn och en kortläsare. Mobilt bank-id betyder att du har legitimationen i en mobiltelefon eller surfplatta. Det krävs att du har installerat en säkerhetsapp för bank-id.

Ansvar för datorutrustning

Enligt internetavtalet med banken ansvarar du själv för att utrustningen såsom dator, programvaror och internetuppkoppling är lämpade för ändamålet. Banken brukar därutöver friskriva sig från ansvar vid till exempel uteblivna betalningar på grund av störningar i bankens datasystem eller allmänna telekommunikationer.

Informationsansvarig
Konsumenternas Bank- och finansbyrå