Skadestånd

Har du drabbats av en ekonomisk skada som någon annan än du själv orsakat, kan du ha rätt till skadestånd.

Tanken med skadestånd är att den som har drabbats av en ekonomisk skada, på grund av att någon annan har varit vårdslös eller oaktsam, i princip ska försättas i samma läge som innan skadan inträffade.

Lagregler

Regler om skadestånd finns framförallt i skadeståndslagen, men också i andra lagar på det finansiella området. Skadeståndslagen är dispositiv, vilket betyder att den går att avtala bort. Finns särskilda skadeståndsregler i andra lagar, gäller också de reglerna före skadeståndslagens regler.

Ett exempel är lagen om finansiell rådgivning som innehåller regler om ansvar för vårdslös rådgivning, Ett annat exempel är inkassolagen, som innehåller regler om ansvar för skada som någon drabbats av på grund av "otillbörlig inkassoåtgärd".

Avtalsvillkor

I och med att skadeståndslagen är dispositiv, är det tillåtet att genom ett avtal avtala bort det som står i lagen. Avtalsvillkor som reglerar skadestånd är vanliga och finns i de flesta avtal om finansiella tjänster. I de avtal du skriver under till exempel då du öppnar ett bankkonto, använder Internettjänster eller köper och säljer värdepapper, finns nästan alltid friskrivningsklausuler, där banken friskriver sig från skadeståndsansvar för vissa situationer. En vanlig friskrivningsklausul är att banken friskriver sig från skadeståndsansvar om den har varit ”normalt aktsam”.

Om banken skulle friskriva sig från allt ansvar för skador som den har förorsakat en kund, kan en sådan friskrivningsklausul bedömas som oskälig och ogiltigförklaras.

Oaktsamhet

För att du ska ha rätt till skadestånd av till exempel en bank, ett fondbolag eller ett värdepappersbolag, ska den som har orsakat dig skadan ha varit oaktsam eller vårdslös.

Vad som är oaktsamt eller vårdslöst måste bedömas i varje enskilt fall – det görs en så kallad aktsamhetsbedömning. Då utreder man om personen eller företaget borde ha agerat på något annat sätt och om det finns lagregler eller föreskrifter som anger hur företaget skulle ha agerat i den aktuella situationen. Det kan också finnas ett avtal mellan den som orsakat skadan och den som drabbats som måste vägas in i bedömningen. Har någon orsakat en skada med avsikt, det vill säga med uppsåt, kan det naturligtvis också bli aktuellt med skadestånd.

Hur beräknas skadeståndet

I princip beräknas ett skadestånd så att den som har drabbats av en skada ska försättas i samma ekonomiska situation som om skadan inte hade inträffat. Har en kund exempelvis råkat ut för vårdslös (oaktsam) rådgivning i samband med en värdepappersaffär, ska företaget ersätta den eventuella förlust kunden har lidit på grund av rådgivarens vårdslöshet. Har den drabbade själv medverkat till att förlusten uppkommit eller har han/hon haft möjlighet att begränsa skadan men ändå inte gjort det, kan skadeståndsbeloppet sänkas.

Till vem riktar jag mitt skadeståndskrav

I första hand vänder du dig till den som du anser har orsakat skadan. En arbetsgivare har alltid ett ansvar för de anställdas agerande i tjänsten, detta kallas principalansvar. Skulle du exempelvis ha råkat ut för vårdslös rådgivning, är det alltså det finansiella företaget som blir skadeståndsskyldigt, inte den enskilde rådgivaren.

Om du framställer ett krav på skadestånd som företaget avböjer, har de flesta finansiella företag en så kallad klagomålsansvarig dit du kan vända dig. Det är vanligt att företaget lämnar ärendet till det försäkringsbolag där de har sin ansvarsförsäkring. Det är sedan försäkringsbolaget som utreder om du har rätt till skadestånd eller inte.

Skulle det bli en tvist mellan dig och företaget, kan du vända dig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) för en kostnadsfri prövning. Även Konsumentombudsmannen (KO), som finns på Konsumentverket, kan i vissa fall företräda en konsument mot ett företag vid en tvist. I sista hand kan du även vända dig till allmän domstol.