Dödsbo

Ett dödsbo är en död persons tillgångar och skulder. Dödsboet är en juridisk person som existerar fram till dess att det upplöses genom arvskifte. Innan dess ska det förvaltas av dödsboets delägare tillsammans.

Dödsbodelägare kan vara den dödes efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare. Med universell testamentstagare menas någon som får alla den avlidnes tillgångar eller en viss andel, enligt den avlidnes testamente. Dödsbodelägarna förvaltar dödsboet tillsammans och beslutar gemensamt om vad som ska göras, exempelvis avsluta konton, sälja värdepapper eller sälja en fastighet. Om någon ensam ska representera dödsboet måste han eller hon ha fått en fullmakt från alla övriga dödsbodelägare. I stället för att dödsbodelägarna har hand om förvaltningen kan de utse en boutredningsman, eller låta tingsrätten utse en. En boutredningsman kan behövas om dödsboet är omfattande eller om dödsbodelägarna inte kan komma överens om förvaltningen. Ett dödsbo kan också företrädas av en testamentsexekutor.

Förvalta dödsboet före bouppteckningen

Vilka som är dödsbodelägare fastställs först vid bouppteckningen. Fram till bouppteckningen måste därför någon tillfälligt ta hand om och vårda egendomen. Oftast är det den som bott tillsammans med den avlidne som tar hand om sådant som inte kan vänta till bouppteckningen är klar, exempelvis att kontakta andra dödsbodelägare, ordna med begravningen och betala vissa räkningar. Den eller de som företräder dödsboet måste alltid kunna visa sin behörighet. Innan bouppteckningen har gjorts behövs ett dödsfallsintyg med släktutredning. Det visar när en person avled och vilka efterlevande som finns. När bouppteckningen är registrerad fungerar den som en legitimationshandling för dödsboet.

Den avlidnes skulder

Som huvudregel får inte dödsboet betala några skulder förrän en månad efter det att bouppteckningen upprättades. Det beror på att alla eventuella fordringsägare ska hinna ställa krav på betalning. Särskilt viktigt är detta om det finns en risk att skulderna är större än tillgångarna. Om det står klart att det finns tillräckligt med pengar för att betala alla skulder, så kan räkningar betalas med dödsboets pengar när de förfaller till betalning. Vanliga räkningar som hyra, el- och telefon och begravningskostnader brukar kunna betalas från den avlidnes konton. Ibland kan en skuld dyka upp långt efter bouppteckningen och arvskiftet. Om man missat eller inte känt till en skuld måste arvskiftet återgå så att skulden kan betalas. Den efterlevande maken, registrerade partnern och oförsörjda barn har alltid rätt att få nödvändigt underhåll från dödsboets tillgångar under tre månader räknat från dödsfallet.

Bouppteckning

En bouppteckning ska upprättas inom tre månader från dödsfallet och lämnas in till Skatteverket senast en månad därefter. Bouppteckningen är en lista över tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen. Om den avlidne var gift ska också den efterlevande makens tillgångar och skulder tas upp i bouppteckningen. Den ska göras av två personer, som kallas bouppteckningsförrättare. Förrättaren får inte vara dödsbodelägare, efterarvinge eller ombud för någon av dem. En person som väl känner till boets egendom, till exempel en efterlevande make, ska lämna uppgifter om boet vid bouppteckningen (bouppgivare). Alla dödsbodelägare ska kallas till förrättningen men det finns ingen skyldighet att vara med.

Dödsboanmälan

Ibland räcker tillgångarna efter den döde inte till mer än begravningskostnaderna och andra utgifter i samband med dödsfallet. Då kan bouppteckningen ersättas av en dödsboanmälan som görs av socialnämnden i kommunen. Om den avlidne var gift eller registrerad partner ska också den avlidnes del av det gemensamma giftorättsgodset räknas med i den avlidnes tillgångar. Om det finns fast egendom eller tomträtt i dödsboet går det inte att göra någon dödsboanmälan. Då måste en bouppteckning göras.

Bodelning före arvskifte

Om den avlidne var gift eller registrerad partner ska oftast en bodelning göras innan arvet kan fördelas ut mellan arvingarna. Om den avlidne i stället var sambo görs en bodelning om den efterlevande sambon begär det. I en bodelning mellan sambor ingår endast egendom som förvärvats för gemensamt bruk, till exempel bostaden och bohaget. I en bodelning mellan makar omfattar bodelningen all egendom som inte är enskild egendom, enligt till exempel äktenskapsförord. Det som kvarstår på den avlidnes sida efter bodelningen utgör den avlidnes kvarlåtenskap, som sedan kan fördelas mellan arvingarna.

Arvskiftet

När bouppteckningen registrerats hos Skatteverket och eventuell bodelning är klar kan arvskiftet genomföras. Det innebär att dödsbodelägarna fördelar egendomen mellan sig. Hur tillgångarna ska fördelas ska framgå av ett skriftligt avtal som undertecknas av dödsbodelägarna. Finns det någon omyndig delägare ska han eller hon företrädas av en förmyndare eller god man. I sådana fall ska överförmyndaren skriva under handlingen.

Om inte dödsbodelägarna kan komma överens om arvskiftet kan någon av dem begära att en domstol utser en skiftesman. Skiftesmannen försöker få dödsbodelägarna att komma överens, men om det inte går kan skiftesmannen besluta om tvångsskifte.

När alla tillgångar har skiftats mellan arvingarna upphör dödsboet. Finns det bara en dödsbodelägare upphör dödsboet automatiskt den dag då bouppteckningen registreras hos Skatteverket. Då behövs inget arvskifte.