2016-10-14

Hårdare regler för snabblån?

Förra våren tillsatte regeringen en utredning om snabblånemarknaden. Syftet var att få fram förslag till åtgärder för att motverka att konsumenter blir överskuldsatta. Nu har utredaren Johan Löfstrand presenterat utredningens betänkande och föreslår bland annat både räntetak och kostnadstak.

Utredningen om snabblån föreslår strängare regler för vissa typer av krediter, som de kallar högkostnadskrediter. Med högkostnadskredit menas en kredit som har en effektiv ränta på 30 procent eller mer över räntelagens referensränta. Referensräntan ligger idag på 0 procent. I den effektiva räntan ingår både själva krediträntan och olika avgifter, som exempelvis uppläggningskostnad och aviavgifter.

- Vi får många samtal från konsumenter som själva tagit den här typen av lån eller har anhöriga som har skuldsatt sig. De undrar bland annat var gränsen för ocker går och om en långivare får ta ut hur hög ränta som helst. Många har också frågor om kreditprövning säger Eva Lindström, jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå.

Minska riskerna för överskuldsättning

Utredningen har flera förslag som syftar till att minska riskerna för att konsumenter ansöker om - och beviljas - krediter som de inte kommer att kunna betala tillbaka:

Räntetak – kreditgivaren får inte ta ut en högre kreditränta eller dröjsmålsränta än vad som motsvarar räntelagens referensränta plus 40 procentenheter. Tanken är att räntetaket ska vara flexibelt utifrån den allmänna räntenivån. Med dagens referensränta på 0 procent innebär det ett räntetak på 40 procent.

Kostnadstak - konsumenten ska inte vara skyldig att betala mer än 100 procent av kreditbeloppet i kostnader. I kostnaderna ingår ränta, avgifter, dröjsmålsränta och inkassokostnader. Om krediten är på 20 000 kr får alltså kostnaderna också högst uppgå till 20 000 kr.

Begränsade möjligheter att förlänga krediter - kreditgivaren får inte förlänga återbetalningstiden mer än en gång, om förlängningen innebär en kostnad för konsumenten. Däremot får kreditgivaren erbjuda en betalningsplan som är skälig.

Förbättrad kreditprövning - kreditgivarna ska lämna en viss säkerhetsmarginal när de beräknar konsumentens återbetalningsförmåga. Kreditgivaren ska ta särskild hänsyn till risken att konsumenten redan har, eller kommer att få, andra utgifter än vad underlaget för kreditprövningen visar. Här finns inget konkret förslag om hur stor marginal det ska finnas i konsumentens ekonomi, utan utredningen föreslår att det ska preciseras i föreskrifter från tillsynsmyndigheten.

Kreditprövning av gratislån - kreditgivaren ska göra en kreditprövning även för korta krediter som inte medför några kostnader.

Marknadsföring – när kreditgivare marknadsför en högkostnadskredit ska de upplysa om att krediten är en högkostnadskredit. Det ska också finnas en hänvisning till var konsumenten kan hitta mer information om bland annat riskerna med skuldsättning. Högre krav på måttfull marknadsföring ska gälla för alla typer av krediter.

Förslagen ska ut på remiss

Utredningen föreslår att de nya reglerna ska införas i konsumentkreditlagen. Nästa steg är att utredningen skickas ut på remiss. Därefter kommer förslaget att behandlas både av regeringen och riksdagen innan det blir klart hur reglerna slutligen kommer att se ut. Utredningen föreslår att de ska börja gälla den 1 juli 2018.

- I dag anses varje enskild låntagare ha bäst koll på sin egen ekonomi och därmed bäst själv kunna avgöra om han eller hon har råd att ta ett lån. Det stämmer ju inte riktigt överens med den bild som vi har. De konsumenter som tar den här typen av lån gör ofta det för att de har svårt att få andra, mer konventionella, lån och krediter. För dem är utredningens förslag välkomna, säger Cecilia Blomqvist, jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå.

Läs betänkandet här: Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter SOU 2016:68

 

 

Informationsansvarig
Konsumenternas Bank- och finansbyrå